SAS resultat för 2009 innebar en förlust på 3,4 miljarder kr och nu ska ytterligare 650 personer bort i ännu ett besparingsprogram. En nyemission på ytterligare 5 miljarder kr planeras och svenska staten, som äger 21 procent av aktierna, har genom näringsminister Maud Olofsson förklarat att man ställer upp, fast hon tidigare sagt att man inte tänkt göra det. Statens andel i nyemissionen ska vara 1,1 miljard kr och hjälpa bolaget att hålla sig i luften ytterligare en tid.
Men risken är att tillskotten kommer att gå till att betala pensioner till tidigare anställda. SAS har nämligen en gigantisk pensionsskuld som redovisats med glädjekalkyler genom åren, något som på redovisningsspråk kallas för estimatavvikelser.
Vid utgången av 2009 uppgick de till 10,8 miljarder kr. Avvikelsen har minskat med 800 miljoner kr under året, bland annat till följd av att man räknat med högre kalkylränta i Norge samtidigt som man räknar med att krisen kan hålla nere löneökningstakten i Sverige, något som håller nere skuldökningen.
SAS totala pensionsförpliktelser uppgår till 33,6 miljarder kr som ska mötas med pensionsmedel på 32,8 miljarder kr. Men netto är tillgångarna bara 10,3 miljarder kr. Det är tillgången som på sikt ska bli de 32,8 miljarderna givet att nuvärdesberäkningen av tillgången håller och att man nu gissar rätt i sina estimat för tillgångar och skulder.
Som reglerna nu fungerar går det bra att gissa fel. Man har möjlighet att amortera av gamla prognoser som gått fel. Men här lurar en bokföringsmässig risk i faggorna. IASB, som utformar den internationella redovisningsstandarden har flaggat för att amorteringsmöjligheten ska försvinna från 2013. Det innebär att man då blir tvungen att ta effekter av gjorda antaganden direkt över resultatet eller över eget kapital varje år och alltså inte bygga upp amorteringsplaner för estimaten.
Positivt?
SAS verkar tycka att det är en positiv nyhet att ändringen av redovisningsstandarden inte kommer förrän 2013. Som skattebetalare kan man vara något mer tveksam. SAS uppger att man nu kan amortera 600-700 miljoner kr av gamla avvikelser varje år, men det räcker inte långt. På tre år ska man då kunna få ihop i storleksordningen 2 miljarder kr och det innebär att det 2013 återstår en avvikelse på omkring 9 miljarder kr. Den ska då om reglerna ändras som tänkt tas direkt mot eget kapital. Det innebär att nästan hela det egna kapitalet på 11,3 miljarder då är borta och konkursen nära. Det är därför lätt att se varför man behöver fem friska miljarder från ägarna.
SAS kommer även i fortsättningen att vara en underkonsoliderad pensionskassa, som envisas med att driva en flygrörelse. Det är vinsterna från den rörelsen som på sikt ska betala de förmånsbestämda pensionerna för dem som redan gått i pension. Med hänsyn till att bolaget förlorade två miljarder kr i rörelsen under 2009 ser det ut som om en stor del av aktieägartillskotten kommer att gå till pensionärer, snarare än till nya flygplan och nya vinster.
SAS förmånsbestämda pensionsplaner i Sverige är säkrade i Alecta avseende tjänstemän och kabinpersonal samt i Euroben avseende piloter. I Norge har all personal i SAS förmånsbestämda pensioner vilka säkras i Vital. Det finns även ofonderade pensionsplaner avseende förtidspensioner i Sverige och Norge. I Danmark har endast piloter förmånsbestämda pensionsplaner vilka säkras i Danica.
Diskonteringsräntan har satts till 4,5% i Sverige, 5,5% i Norge och 5,0% i Danmark. Förväntad avkastning är 6,0% i Sverige och Norge samt 5,5% i Danmark. Inflationen beräknas som 1,5%-2,0% och den förväntade framtida lönejusteringen är satt till 2,0% - 2,5%.
Vid utgången av året uppgår den ackumulerade oredovisade estimatavvikelsen till cirka 10,8 miljarder SEK vilken ska amorteras under kommande år. Amorteringen av avvikelsen blir under kommande år cirka 0,6-0,7 miljarder SEK per år. I det fall avkastningen förbättras kommer detta att förbättra estimatavvikelsen.
Känsligheten vid förändringar av olika parametrar var för sig kan uppskattas enligt följande. En procentenhets förändring av diskonteringsräntan har en påverkan på förpliktelsen med cirka 4 miljarder SEK. En procentenhets förändring av inflationsantagandet påverkar förpliktelsen med cirka 2 miljarder SEK och en procentenhets förändring av parametern för lönejustering påverkar förpliktelsen med cirka 3 miljarder SEK. Redovisningsstandarden IAS 19 är under omarbetande och det har utgivits ett så kallat discussion paper från IASB. De föreslagna förändringarna, som innebär att estimatavvikelser ej längre får amorteras över resterande genomsnittliga tjänstgöringstid utan löpande föras direkt mot eget kapital alternativt redovisas i resultaträkningen, kommer sannolikt att träda i kraft tidigast den 1 januari 2013. Denna förändring kommer att medföra att den vid tidpunkten för ikraftträdandet då ackumulerade avvikelsen i sin helhet måste föras mot eget kapital.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 2 2010