18 feb 2010 16:15

Riksgälden avfärdar D. Carnegie &Co:s krav

I en inlaga till Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut avfärdar Riksgälden D. Carnegie & Co:s krav på ersättning för övervärden i samband med att Riksgälden tog över Carnegie Investment Bank i slutet av 2008. D. Carnegie & Co har krävt en ersättning på 5 miljarder kr för övervärden som ska ha följt med vid övertagandet av banken.

Det var under hösten 2008 som Carnegie Investment Bank fick problem med likviditeten och fick lån av Riksbanken. Samtidigt utredde Finansinspektionen banken bland annat för för brister i den interna kontrollen och brott mot regelverken.

Inspektionen ledde till att FI återkallade bankens tillstånd och Riksgälden tog då över ägandet av banken och Max Matthiesen, som varit pant för Riksbankens lån. Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden ansåg att banken var systemviktig under rådande finanskris och man ville därför undvika en konkurs. Carnegie Investment Bank och Max Matthiesen såldes senare av staten till Altor/Bure.

Konkursmässig

”Enligt parternas pantavtal ska Prövningsnämnden vid värderingen av CIB bortse från de positiva effekter det haft på CIB att statligt stöd lämnats. MM ska värderas på sedvanligt sätt, varvid bolagets verkliga värde eller om man så vill dess marknadsvärde ska fastställas. För båda värderingarna är den relevanta värderingstidpunkten den 10 november 2008, vilket således innebär att bolagen ska värderas utifrån de omständigheter som förelåg vid tidpunken”, skriver Riksgälden i en sammanfattning av sin inlaga.

Riksgälden menar att utan det statliga stödet, som alltså inte borde räknas med i en värdering, skulle banken ha varit konkursmässig. De påpekar också att bankens tillstånd återkallades den dag som värderingen, enligt Riksgälden, borde ske. ”Alla dessa omständigheter visar tydligt att de övervärden som DCCo med stöd av teoretiska beräkningar hävdar skulle ha förelegat faktiskt inte har förelegat”, skriver Riksgälden.

D. Carnegie & Co svarade Riksgälden i ett pressmeddelande där de menar att den överenskommelse som bolaget haft med Riksgälden och regeringen var att bankens verksamhet skulle hållas intakt och att banken skulle kunna verka oavbrutet genom att Riksgälden skulle gå in som panthavare innan tillståndet från FI, om det blev aktuellt, drogs in. Så skedde som bekant inte.

Riksgälden bröt avtalet

”Morgonen den 10 november, en kort stund innan Finansinspektionens möte där frågan om CIB:s tillstånd skulle behandlas, skickade dock Riksgälden ett brev till Finansinspektionen, utan D.Carnegies vetskap, där man presenterade ett upplägg där Finansinspektionen skulle dra CIBs tillstånd. Alltså tvärt emot vad man hade kommit överens om med D.Carnegie och regeringen. Man sa sig också i brevet vara beredd att ta över banken varvid man utgick från att banken skulle återfå tillståndet av Finansinspektionen i direkt anslutning till övertagandet av banken. Finansinspektionen beslutade enligt Riksgäldens förslag i en samordnad aktion: Först drog man in bankens tillstånd, Riksgälden tog över banken och banken fick omgående (8 minuter senare) tillbaka tillstånden”, skriver D. Carnegie & Co.

– Banken hade misskötts så mycket att FI året innan klandrade dem och var på väg att dra in tillståndet men gav istället maximala böter.. Trots det fortsatte de att missköta sig så att FI tog upp undersökningen igen. Då började marknaden förstå vad det var som skedde och drog in sina krediter till banken så att den fick likviditetsproblem och var tvungen att gå till Riksbanken för att få hjälp. Men Riksbanken kan bara ge stöd åt solida banker. Riksbanken var orolig för investmentbankens soliditet och då fick Riksgälden ta över enligt stödlagen, säger Marja Lång, informationschef på Riksgälden, till Pensionsnyheterna.

Men det förra ägarbolaget menar alltså att det är Riksgälden som var upphov till bankens akuta kris den dagen som övertagandet gjordes. Det drev också ned priset när banken tillsammans med Max Matthiessen senare såldes enligt D.

Carnegie & Co. Prisen minskade ytterligare av att Riksgälden, enligt bolaget, inte kunde garantera spekulanterna att Riksgälden var ägare till banken och att försäljningen skedde mitt i den finansiella krisen som kulminerade förra vintern. Bolaget kräver därför fortfarande 5 miljarder kr i ersättning av staten och Riksgälden.

Saknar ordförande

– Det här är fullt tillräkneliga människor med bra legala rådgivare. Pantavtalet skrevs under efter det att Finansinspektionen hade dragit tillståndet De visste mycket väl vad det var de skrev under och att Riksgälden skulle ta över panten, säger Marja Lång.

Ärendet ska avgöras av Prövningsnämnden för stöd till kreditinstitut på Kammarkollegiet. Just nu saknar dock nämnden ordförande och innan den positionen är tillsatt kommer ingenting att hända i ärendet. Enligt Marja Lång hoppas man dock på Riksgälden att nämnden snart ska kunna återuppta sin verksamhet.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 2 2010