18 feb 2010 15:54

”Vi vet vilka som bestämmer”

I mitten av januari var resultatet klart i Collectums senaste upphandling av försäkrings-givare. Resultatet blev ännu lägre avgifter. Nu höjs röster om att man nått botten vad gäller avgifterna. Men Collectums vd Anders Moberg som lett upphandlingarna ser inga problem med de nya priserna.
– Det kommer att bli lägre vinster i bolagen och mer pension till de försäkrade. Och det blir en omställning för bolagen, säger han till Pensionsnyheterna.

Collectum kallas ibland lite elakt för parternas maktbolag och beskylls för att ha förstört lönsamheten för de svenska försäkringsbolagen, som tvingats på knä för att få vara med som leverantörer till ITP-planen.

När vi kommer till Collectum känns det inte alls som om vi kommit till en plats där man utövar makt. Snarare känns det som vi kommit till ett funktionalistiskt designat ämbetsverk där medarbetare sitter i långa rader framför sina skärmar.

Mitt i en av dessa rader sitter vd Anders Moberg, på en plats som på intet sätt antyder att det är han som är chef. Och på frågan om han känner att han har makt över branschen svarar han direkt:

– Inte ett dugg. Det vi gör är att vi handlar upp tjänster och det har man gjort länge i andra branscher. Det är ingenting nytt.
Trots det är det många som ifråga-sätter Collectums och parternas roll på marknaden.

Försäkringsförmedlarföreningen tipsade till och med Konkurrensverket om att Collectum åsidosatte konkurrensen i och med att de gratis kunde ta del av Alectas siffror, något som andra förmedlare inte har möjlighet att göra.

Inte förvånad

Anders Moberg säger sig inte vara särskilt förvånad över att Konkurrensverket inte valde att göra någon sak av ärendet, även om han erkänner att han blev lättad över det beslutet.
– Jag kände inte riktigt igen den verklighet som de beskrev i sin inlaga till Konkurrensverket och att vi skulle hålla på med någon annan typ av förmedling än den vi håller på med. Vi är en del av ITP-planen och det finns ju inskrivet att vi ska vara en knutpunkt för ITP, så det är ju inte konstigt att vi har tillgång till underlagen.

– Konkurrensen finns på det premiebestämda beståndet, men inte i det förmånsbestämda. Och om vi talar om konkurrensen när det gäller tiotaggare så är det ju hos oss man gör valet om man ska bli tiotaggare eller inte.
I den senaste upphandlingen var det fem bolag som spelade krypcasino med sina avgifter och till slut fann nåd inför domarna. Då hade avgiftsnivån krupit ned rejält i jämförelse med förra gången.

– Vi är jättenöjda med upphandlingen. Samtidigt som vi sänkt kostnaderna har vi höjt ratingen ifrån vad vi hade tidigare. Det sammanfattar vi med högre kvalitet till lägre pris. Om vi jämför med de ordinarie priserna på de fonder som ingår i entréfonderna så är de 161 procent dyrare. Och de andra fonderna som bolagen erbjuder till oss är nu 102 procent dyrare, i förhållande till ordinarie pris.

Ni har fått en del skäll för era upphandlingar ifrån olika håll där man säger att ni förstör konkurrensen. Tycker du att ni ökar eller minskar konkurrensen genom upphandlingarna?
– Den ökar. I vår upphandling släpper vi dessutom in flera leverantörer och inte bara en, vilket är det normala i upphandlingar. De som omfattas av ITP har tio bolag att välja mellan och det är ytterst ovanligt att man får så stor valfrihet efter en upphandling.

Utestänger bolag

Collectum har också fått kritik för att man utestänger bolag som kunderna kanske vill ha, men som inte kommit med i upphandlingarna, till exempel Skandia, SPP, Moderna Liv & Pension eller Läns-försäkringar, som alla ramlade på catwalken och alltså inte är valbara. Skälet till att alla inte får vara med är att man då når större volymer.

– Ju mer kapital det blir per bolag, desto bättre blir priserna. Och om vi minskat antalet bolag så att det var färre än fem är jag helt övertygad om att vi skulle ha fått ännu bättre priser.

Avkastning och pris

När Collectum gick ut med upp-handlingsunderlagen var man tydlig med att man skulle titta på avkastningshistorik och pris. Det gjorde det möjligt för bolagen att prickskjuta och alltså plocka med de fonder som haft en bra avkastningshistorik för den valda perioden. Hade man dessutom bra rating från Morningstar, var just den fonden given att ta med – men till ”extrapris”.

Det här har lett till att de fonder som kommit med har varit bra under en viss mätperiod, men säger ingenting om vad de kan komma att prestera framöver.

Några framtidsprognoser gör inte Morningstar. Det här, menar vissa kritiker, gör att utbudet blir väldigt likartat. Men det är ingenting som Anders Moberg ser några problem med. Han håller inte ens med om beskrivningen.

– Att det inte finns något alternativ med riktigt hög avgift är ingenting jag har något problem med. Det utbud som de olika bolagen har är för övrigt inte likadant. Den som har flest fonder har 27 och den som har det lägsta antalet har 14. Så då är de inte lika, säger Anders Moberg.

Varför finns det inget ickevals-alternativ för fondförsäkring?
– Vid omvalet hamnar ickeväljarna i en traditionell försäkring i Alecta, så är det. Men vi kommer att göra allt för att förmå dem som inte väljer att göra ett val och kommer att gå ut och informera dem om den möjligheten upp till fyra gånger.

I mars kommer Collectum därför att skicka ut 1,4 miljoner värdebesked, där man förklarar för kunderna att det nu finns upphandlade fondförsäkringsalternativ till nya priser och att det går bra att välja om. Och de som behöver välja om för att deras bolag plockats bort, kommer att få valpaket med svars-kuvert för att ”rösta” igen. Och reagerar de inte på detta utskicket kommer det påminnelser – maximalt fyra gånger.

Posten jublar

Det här innebär att Posten har all anledning att jubla över Collectums aktiviteter. Först 1,4 miljoner brev och därefter uppemot 250 000 brev med valpaket. Och lite beroende på hur många som behöver påminnas blir det ytterligare några hundratusen brev till för att alla ska påminnas om omvalet.

Men i e-postens tidevarv borde det vara möjligt att ersätta snigelposten med e-post och webb, men dit är det långt, enligt Anders Moberg.
– Det finns ju inget register över mejladresser hem till folk. Om det hade funnits det hade det varit enkelt… Vi ger inte ens möjlighet till att avsäga sig utskick i posten till förmån för mejl i dagsläget.

Anders Moberg påpekar också att det inte är så stor skillnad mellan en blankett på papper eller om man har den elektronisk, eftersom det är så snabbt och enkelt att scanna in den. På ett par sekunder blir blanketten digital.

– Visst skulle det vara enklare att ha allting elektroniskt men man ska komma ihåg att när vi började med ITP 1-valet, så var det drygt 70 procent som valde via webben. Nu är den siffran nere i 55 procent. Det beror främst på branschens affärsprocesser, banker och andra aktörer använder sig av blanketter i kontakten med kunderna. Men för den som fattar beslut om vilken leverantör man ska med stöd av vårt valpaket kan det nog vara lika enkelt att göra valet elektroniskt.

Nytt lönebegrepp

Anders Moberg är nöjd med att man nu lyckats bygga system för att hantera det nya lönebegreppet som nu gäller i ITP 1 men som ska fungera parallellt med det gamla som fortfarande gäller i den gamla ITP 2.
Det gamla, som fungerat i 50 år, byggde på att företagen skulle rapportera de anställdas framtida årslön. I ITP 1 ska man bara rapportera månadslönen, vilket skapar visst krångel för företagen och naturligtvis även för Collectum som ska administrera alltihopa. Men att få Anders Moberg att skicka någon ”administratörens bön” till avtals-parterna för att skapa avtal som blir lätta att administrera går inte. Efter en stunds funderande säger han bara:
– Vi gör som dom säger.

Är ni lydiga?
– Det får du fråga dem om, men det är klart att vi vet vem som bestämmer och vem som äger planen.

I upphandlingen har alla bolag offererat försäkringsdelen av pensionen till 0 kr. Det kan ge intrycket att själva försäkringen är gratis. Men det är det ju inte. Varför vill ni skicka en sådan signal till kunderna?
– Den signalen har nog aldrig funkat. Vad som är vad är väldigt svårt att säga. Nu betalar du en avgift på kapitalet och för den försäkrade spelar det väl ingen roll vad avgiften går till. Sen kan man fundera på om man ska ha styckepris eller om man ska ta ut avgiften på kapitalet.

Förra gången Collectum handlade upp fondförsäkring låg den högsta avgiften innan upphandlingen genomfördes på 2,25 procent av kapitalet plus en procent på den löpande premien i Moderna Försäkringar. Nu får de inte vara med längre och den dyraste avgiften är nu nere på 0,5 procent. Det här innebär att fyra femtedelar av avgiftsuttaget försvunnit. Frågan är bara hur branschen ska klara av det.

– Det kommer att bli lägre vinster i bolagen och mer pension till de försäkrade. Och det blir det en omställning för bolagen. Men jag tänker främst på de försäkrade.

Ser du någon risk att kvaliteten blir lägre när priset går ned?
– Absolut, men det vi nu sett är att kvaliteten, mätt som rating, snarare ökat än minskat i vår upphandling. Priserna är nu rätt lika vilket torde innebära att bolagen har den nivå som är rimlig.

Ni är ju så stora att ni kan gå ut på den institutionella marknaden och köpa upp förvaltningstjänster till lägre priser, snarare än att pressa priset på detaljistfonder avsedda för privat sparande. Varför gör ni inte det?
– Tänker du på att vi skulle ha en fondtorgslösning och handla upp institutionell förvaltning? Vilket liv tror du att det skulle bli då om det har låtit som det gjort när vi gjort den här upphandlingen?

Utslagning

Ser du någon risk för att det blir utslagning i marknaden efter era upphandlingar?
– Det är klart att det blir förändringar. Det är något som hänt på sakförsäkringsmarknaden, där jag tidigare jobbade. På tidigt 90-tal började pressen på sakförsäkringsbolagen, då tvingades bolagen att bli effektivare i olika led genom bland annat egen upphandling.

Exempelvis upphandling av verkstäder och bilbärgning. Även då blev det ramaskri då man försökte motivera existerande kostnader och sa att det aldrig skulle gå. Men det gick bra. Skillnaden mellan sak- och livförsäkringsbranschen är bara att man på saksidan ligger 15 år före.

Både Fora och Collectum har lagt enormt fokus på att pressa bolagens avgifter men då inte tagit chansen till att förenkla strukturerna för att hålla nere kostnaderna för administrationen.
De två valcentralerna gör ju i praktiken samma jobb och frågan är om det är onödigt och dyrt med två knutpunkter, snarare än en.

– Onödigt är det inte, men för en utomstående betraktare kan det nog uppfattas som ologiskt. Det är ju till exempel olika ägare till de två valcentralerna och är man på insidan ser man den skillnaden. Men det finns saker vi kan lära av varandra, fast vi har olikheter mellan oss.
Man skulle kunna misstänka att avtalsparterna på de olika områdena tycker att det är viktigt att sticka ut och se annorlunda ut genom att inte ha identiska planer, även om det skulle förenkla och sänka administrationskostnaderna. Fast det är ingenting som Anders Moberg säger särskilt mycket om. Han vet vem som bestämmer. Han säger bara:

Det får du fråga dem om. Det är klart att väldigt mycket skulle gå att göra effektivare om man gjorde sakerna likadana och upphandlade tillsammans. Men jag tror inte att försäkringsbolagen skulle vara intresserade av att upphandlingarna blev ännu större än vad de redan är idag.


Ur Pensionsnyheterna Analys nr 2 2010