Fokuset på låga avgifter har varit starkt i de senaste stora tjänstepensionsupphandlingarna och flera pensionsbolag har kritiserat det de ser som ett ensidigt och kortsiktigt synsätt. Men nu får parternas synsätt stöd i en uppsats från Stockholms Universitet där avkastningen från ett antal fonder jämförs med förvaltningsavgiften.
I kandidatuppsaten Förvaltningsavgifter på den svenska fondmarknaden gör Adam Busznyak, Christian Dahlström och Jesper Strandberg en jämförelse mellan fondförvaltningsavgiften och fondernas avkastning genom ett antal regressionsanalyser av svenska indexfonder och sverigefonder. Slutsatsen är, precis som i flera tidigare studier, att det inte går att slå fast ett samband mellan avkastning och avgift, och om det finns ett samband är det snarast negativt.
Faktum är att de starkaste sambanden som gick att hitta visade på ett negativt samband mellan avgift och avkastning, alltså att avkastningen inte bara blir sämre som en effekt av att man betalar mer för förvaltningen utan att de dyrare fonderna dessutom överlag är sämre på att förränta kapitalet, skriver man i uppsatsen.
De tre författarna understryker dock att också det sambandet är mycket svagt och att man inte bör dra några slutsatser utifrån det.
Det som gör att förvaltare kan fortsätta att ta ut hög avgift trots att de inte genererar högre avkastning är enligt författarna troligen asymmetrisk information, att de som ska investera i en fond helt enkelt inte har tillräckligt med information eller kunskap när de fattar beslutet.
Ur Pensionsnyheterna Analys nr 2 2010