19 jan 2010 14:43

Ny depåskatt kan bli högre än avkastningsskatten

Nej, något renodlat skattesystem av holländsk boxmodell, som Pensionsnyheterna skrev om i förra numret blir det inte. Åtminstone inte just nu. Enligt Anders Borgs statssekreterare Ingemar Hansson är det inte möjligt att övergå till en renodlad schablonskattemodell för finansiellt sparande inklusive småhusen i en boxmodell, så som föreslagits av Sven Olof Lodin.

– Jag vet att han vill ha en sådan modell, men den nuvarande regeringen gick till val på att avskaffa fastighetsskatten i den form den hade tidigare och då är det ju inte möjligt att införa den igen, säger Ingemar Hansson till Pensionsnyheterna.

Däremot står det nu helt klart att man vill ta fram en bra lösning för att ordna en enklare beskattning av depåer. I finansdepartementet jobbar bland andra ämnesrådet Mikael Holmgren med att ta fram en promemoria som ska föreslå en modell för beskattning av depåer med en motsvarighet till avkastningsskatten som nu fungerar för kapitalförsäkringarna.

– Det vi vill ta fram är en metod för schablonbeskattning av direktägda aktier eller fondandelar där innehavaren av depån ska kunna sälja eller köpa fondandelar utan att det utlöser beskattning, säger Ingemar Hansson.

Egen förvaltning

Skillnaden mot de nu så populära depåförsäkringarna blir att aktierna eller värdepapperen ägs av den enskilde och inte som i försäkringsskalet av försäkringsbolaget. Och här funderar man nu över om det ska vara skillnad mellan sparande i försäkringar med möjlighet till egen förvaltning eller om den sköts diskretionärt av försäkringsbolaget när det gäller skattesatsen.

Det man funderar över är om skatten ska vara högre om spararen själv bestämmer över placeringarna eller om de sköts av ett försäkringsbolag. Det här kan innebära att gamla kapitalförsäkringar skulle kunna få ha kvar den nuvarande nivån på avkastningsskatten medan de nya depåerna skulle kunna få en högre skatt.

Problemet är att det medför stora avgränsningsproblem och sannolikt också en kraftigt ökad administrativ börda som måste ställas i relation till skattehöjningen.
Schablonen för avkastningsskatt är i dagsläget kopplad till statslåneräntan, alltså en sorts riskfri ränta som kan sägas motsvara banksparande avkastningsmässigt. Att ha den typen av schablon för risktillgångar som kan förväntas ge en högre avkastning skulle kunna utnyttjas av sparare som räknar med högre avkastning genom placeringar till högre risk, till exempel i aktier.

– Det skulle kunna bli så att man väljer den här nya depåformen för högavkastande tillgångar men att man låter lågavkastande tillgångar som räntefonder beskattas med vanlig kapitalvinstskatt, säger Ingemar Hansson.

Schablonskatt

Han ser dock inte att det finns möjlighet att använda sig av en modell för schablonskatt för hela kapitalvinstområdet, vilket innebär att den nya form för spardepåer som nu planeras kommer att bli ytterligare en produkt med en annan skattemodell än de som finns idag.
En annan sak som man funderar över är om skattesatsen ska bestämmas rakt och en gång för alla som i Hollands boxmodell där skatten är 4 procent oavsett uppnådd avkastning. I Sverige är ju skatten beroende av statslåneräntan som påverkas av ränteläget vilket innebär att skatten blir lägre när ränteläget faller.

Här kan man gissa att en stor del av intresset för depåförsäkringarna just nu bygger på att skatten är låg eftersom räntan är låg.
Med en fast schablonränta som saknar koppling till externa räntor blir systemet enklare, framför allt när det gäller att beräkna vilka intäkter staten kan förväntas få in.
Helt klart är att en hel del pekar mot att det kommer att bli en fjärde form av skattebehandlig av sparande i finansiella tillgångar.

Tömma depån

Det skulle då bli en skattesats på p-klassat pensionssparande, sparande i kapitalförsäkring där spararen inte styr över tillgångarna i depån, en skatt för kapitalförsäkringsdepåer vid sidan av den vanliga kapitalvinst- eller reavinstskatten.

Till det kommer att man måste hitta lösningen på problemet som var upprinnelsen till att man började utreda den nya skatten över huvud taget, alltså att det funnits möjlighet att helt slippa betala, om man tömmer depån inför årsskiftena och fyller dem igen på nyåret.
Det kommer att innebära att man måste hitta sätt att beräkna och ta ut skatten och nyckeln till det är att individualisera den, något som antagligen kommer att ske med avkastningsskatten på försäkringar och den nya sparformen.

Att övergå till en beräkning dag-för-dag är den enklaste metoden, men det låter sig troligen inte göras. Detta eftersom de nya försäkringar och de nya spardepåerna får tecknas även utomlands. En svensk, som är skattskyldig för avkastningsskatt skulle då själv tvingas att hålla koll på värdet varje dag i det utländska bolaget. Det skulle säkert uppfattas som ett handelshinder av EU-kommissionen.

Dubbelbeskattning

En modell man funderar över är att slopa den skattekredit som ligger i första årets insättningar i dagens system och istället övergår till att beräkna skatten på det värde man har vid årets ingång plus de insättningar som gjorts under året. Det innebär visserligen en dubbelbeskattning, men gör det i vart fall omöjligt att skatteplanera genom att ta ut och pengar vid årsskiften. Det skulle avgjort innebära en skatteskärpning på pengar som sätts in och tas ut ur depån kortsiktigt, men pengar som står kvar i depån skulle inte missgynnas på samma sätt. Frågan är bara om regeringen törs gå fram med ett förslag som innebär dubbelbeskattning.

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 1 2010