30 sep 2009 12:40

Pensionsapotek och madrasser

Ända sedan 2002 har Apoteket bytt ut de mediciner som läkarna skriver ut på recept mot billigare generiska preparat, alltså kopior av originalpreparaten. Enligt Lars Rönnbäck, enhetschef för recept-belagda läkemedel på Apoteket AB, har man genom åren sparat miljardbelopp på att rekommendera utbyte. I 75 procent av fallen går kunderna med på att byta ut medicinen från ”fina gatan”, mot billigare preparat som har samma effekt.

Den här idén skulle kunna användas för svenskarnas pensions-sparande, till exempel i PPM eller varför inte på någon av alla valportaler som växer fram. En sparare med en dyr fondportfölj skulle då bara behöva lista vilka fonder som han eller hon har, och skulle då omedelbart kunna få förslag på ”generiska” fonder, alltså sådana som fungerar på samma sätt som de egna – men med lägre förvaltningsavgifter.

Och sen är det bara att acceptera bytet som då ger en ny portfölj med samma allokering som den tidigare – men till ett betydligt lägre pris.
Rätt utformat skulle spararna kunna tjäna mer på ett sånt här utbytesprogram än vad läkemedelsköparna tjänat på att byta ut sina mediciner, vilket innebär att det snabbt skulle gå att komma upp i miljardbesparingar.

För en fond som har en avgift på 1,4 procent av kapitalet i förvaltningsarvode, bör det med lätthet gå att spara en procentenhet genom att gå över till en billigare fond, men kunderna är sällan medvetna om det.

På samma plats skulle man kunna varna för förvaltningsportföljerna som innebär att spararna överlåter sin valfrihet att sätta samman fondportföljer till en förvaltare som bygger en blandfond av fonder och tar betalt för både de underliggande fonderna och fond-i-fond lösningen.

Det finns exempel där totalkostnaden – per år – uppgår till fyra procent av kapitalet. Det är rent bondfångeri. Först får man valfrihet genom att välja bort en traditionell förvaltning. Sen säljer man bort valfriheten och betalar en gång till för att få en traditionell förvaltning igen. Till ett pris som kan vara 8 eller 10 gånger dyrare…

Men den här prissättningen behöver spararna slå sina index med kanske 3,5 procentenheter om året. Det finns säkert nån som klarar det ett år. Men aldrig i fem, tio eller trettio, som det är fråga om när det gäller pensionssparande. Med de avgifterna är det för övrigt svårt att se att det går att få real avkastning över huvud taget. Då är madrassen definitivt att föredra.
Trevlig läsning!

Ur Pensionsnyheterna Analys nr 9 2009