Idag presenterar Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, en utredning om hur buffertfonderna i pensionssystemet, AP1-4 och AP 6 bör hanteras i framtiden. Detta för att öka avkastningen och minska kostnaderna.
Utredningens slutsats är att det går att tjäna minst 330 miljoner kr om året genom att lägga samman förvaltningen i en fond, för att därigenom nå stordriftsfördelar. Att bara lägga samman back-office funktionerna, vilket varit ett förslag tidigare, ger inte samma kostnadseffektivitet enligt utredningen. Detta eftersom fler fonder än en innebär en kostnad som måste motiveras och att samordning av vissa funktioner visserligen är bra, men inte ger effekter på avkastningen.
I utredningen visar man dessutom att de nackdelar som man observerat bland de fyra buffertfonderna hittills, till exempel flockbeteende, brist på kompetens till styrelserna, och onödig diversifiering fortfarande skulle bli kvar om man inte slår ihop fonderna.
ESO-utredningen som gjorts av finanskonsult Malin Björkmo, som under utredningstiden fått nytt jobb på Finansinspektionen, föreslår också att AP-fonderna bör underställas en ny myndighet direkt under riksdagen. Detta för att minska risken för styrning från regeringen, något vi bland annat sett när det gäller regeringens inställning till bonusar med krav på agerande från fonderna.
Den typen av myndighet skulle då påminna om den styrning som finns när det gäller riksbanken, som är självständig i förhållande till regeringen. Att inrätta en sådan myndighet skulle kräva ändring av grundlagen.