25 maj 2022 13:30

Sverige bäst i Norden på att vänta med pensioneringen

Svenskarna toppar listan bland de nordiska länderna när det gäller effektiv pensionsålder.

I Sverige har den uppmätts till 64,2 år, ett resultat som placerar Sverige framför Danmark och Finland, där den effektiva pensionsåldern är ett år kortare.

Det redovisar Finska myndigheten Pensionsskyddscentralen i en ny rapport.

Sverige, Finland och Danmark utmärker sig med en högre faktisk pensionsålder i en jämförelse mellan de nordiska länderna och Estland.

Även om finländare under 2010-talet har pensionerat sig allt senare, lämnar de ändå arbetslivet tidigare än man gör i jämförelseländerna.

Pensionsskyddscentralen har jämfört vid vilken ålder människor i de nordiska länderna och Estland gick i pension eller slutade arbeta åren 2007–2020.

I alla dessa länder gjordes det pensionsreformer under denna tidsperiod. Syftet med reformerna var att förlänga arbetslivet och trygga utbetalningen av pensionerna när befolkningsstrukturen blir äldre.

Den faktiska pensionsåldern i Sverige var högst i jämförelsen under hela 2010-talet. I snitt gick svenskarna i pension vid 64,2 års ålder (2020).

På nästa plats, ungefär ett år efter, kommer Finland och Danmark. Båda länderna har avsevärt förbättrat sin ställning under 2010-talet. På jumboplats kommer Norge, där man kan ta ut full pension redan före den egentliga pensionsåldern.

Den goda utvecklingen i Finland förklaras av att det har rensats bland möjligheterna till förtidspension och att pensionsåldern höjs steg för steg.

Ännu år 2007 var den faktiska pensionsåldern i Finland lägst i jämförelsen. I Norden har endast Danmark klarat av en motsvarande höjning.

I Danmark förklaras höjningen av en sjukpensionsreform och höjd pensionsålder.

Situationen ändras väsentligt, om man studerar den genomsnittliga åldern då människor slutar arbeta i de olika länderna. I den jämförelsen blir Finland och Danmark sist, eftersom det i båda länderna är vanligt att sluta arbeta genast när man går i pension.

I de övriga länderna arbetar pensionärer ofta, på deltid och blir jobbonärer.

"I Finland och Danmark har förtidspensioner använts i högre grad än i de övriga nordiska länderna. I båda länderna syns pensionsreformernas effekter på 2010-talet i senare utträde från arbetslivet och högre faktisk pensionsålder. Visserligen behöver det ännu jobbas på det förstnämnda", konstaterar kontaktchef Mika Vidlund på Pensionsskyddscentralen.

I de nordiska länderna är det stora könsskillnader, när det till exempel gäller hur länge man lever som pensionär.

Kvinnorna har den längsta pensionärstiden, ca 23 år, i Island, Norge, Finland och Estland. Kortast 20 år, är den i Danmark.

Bland männen hade norrmän den längsta tiden som pensionärer, nästan 20 år. Den kortaste tiden som pensionär hade estniska och danska män, 16 år i snitt.

I Finland och Sverige är pensionärstiden för män på medelnivå, drygt 18 år, enligt rapporten.

Skillnaden mellan män och kvinnor i Finland är nästan fem år, fast de i genomsnitt går i pension vid samma ålder.

"Det går mot det bättre, men lite tillspetsat kan man säga att finländska mäns levnadsvanor fortfarande lämnar en del att önska. Det har blivit bättre, men männen kommer knappast att komma i kapp med kvinnorna i fråga om förväntad livslängd. Finländska kvinnor får alltså också i fortsättningen njuta längre av pensionärsåren", säger kontaktchef Jari Kannisto på Pensionsskyddscentralen, i en kommentar.


Rapporten (på engelska) kan laddas ned här:
Pensionsskyddscentralen