Hälften av alla vuxna svenskar sparar direkt i fonder eller via ISK. Lägger man till premiepension och avtalspension sparar snart sagt alla i fonder på ett eller annat sätt.
Genom bearbetning av anonymiserade registerdata i en ny databas har professor Daniel Waldenström, professor vid institutet för Näringslivsforskning, kunnat visa hur fondägandet ser ut i olika grupper och hur det utvecklats över tid.
En av slutsatserna är att fondsparandet är "jämlikt". Enligt Waldenströms resultat är könsskillnaderna i fondägande nämligen mycket små, både gällande andelen som äger fonder och storleken på fondinnehaven. Det gäller även bland individer med låga inkomster.
En tydlig könsskillnad är dock att män generellt sett är mer villiga att ta risk och därför har en högre andel aktier i sitt fondsparande än vad som gäller för kvinnor.
"Resultaten kan förhoppningsvis fördjupa förståelsen av fondägandets betydelse för hushållens ekonomi och förbättra diskussionen om de regler och skatter som berör fondsparande", säger Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.
Det är Fondbolagens Förening som finansierat Waldenströms kartläggning, något som vd Fredrik Nordström ser som en viktig uppgift för föreningen.
"Det är viktigt med forskning som bidrar till att öka förståelsen för hushållens sparbeteende. Det är glädjande att se hur fondsparandet har gått från nästan ingenting till att vara en betydande del av så många personers sparande. Vi ser på fondsparandet som ett sätt till demokratisering av finansmarknaden. Det är också mycket bra att det nu har skapats en databas med information om fondägandet på individnivå till gagn för framtida forskning", säger Fredrik Nordström i en kommentar.
Utbildning har ett starkt samband med fondägande. Högskoleutbildade personer äger fonder i dubbelt så stor utsträckning som personer med högst nioårig grundskola. Detta gäller både andelen ägare och storleken på fondinnehaven.
Högutbildade personer har i högre grad än lågutbildade placerat fonder i ISK, vilket har varit en skattemässigt relativt gynnsam sparform under 2010-talet.
Några andra resultat ur rapporten är att barn är duktiga fondsparare och i tonåren äger hälften av alla barn i Sverige fonder, även om de säkert inte jobbat ihop till insättningarna själva, föräldrarna fyller ofta på.
Här visar det sig att föräldrarnas utbildningsbakgrund spelar stor roll för barns fondägande, enligt rapporten.
Men det verkar som att utbildningsbakgrunden inte i så stor utsträckning styr föräldrarnas fondägande. Det är i nästa generation som det blir tydligt. Fonder kan därmed innebära en faktor som utjämnar livschanser i den unga generationen, konstateras i rapporten.