9 maj 2022 14:58

Gasen kan göra att AP-fondslagstiftningen måste göras om

Gårdagens förslag från oppositionen, som blir motförslag till regeringens garantitillägg, innehåller skrivningar om att ta in pengar från systemet genom att använda gasen.

Det finns även en ”intern” departementspromemoria i finansdepartementet som visar på möjligheten med utskiftning av överskott ur systemet, något som skulle kunna höja pensionerna.

Pensionsmyndigheten har ju beräknat att inkomstpensionssystemet från 2023 kommer att ha ett överskott på 1200 miljarder kr. Det beror dels på att det blir fler människor som har och har jobbat full tid och att det kommer in nya avgiftsbetalare som kan räkna med att jobba hela livet i systemet och räknas upp med tillväxten.

En annan orsak är att AP-fonderna har hållit en förhållandevis hög risk i sina portföljer och avkastat bättre än många prognostiserat. Fallande räntor och hög avkastning på risktillgångar har skapat en stor del av överskotten och det är alltså dessa som ska kunna delas ut med hjälp av gasen.

Det kräver dock att den gamla utredningen uppdateras, nya PM skrivs och att proposition ska skrivas och klubbas i riksdagen. Då måste man ge sig in i AP-fondslagen och definiera om målet med förvaltningen.

Men om man bestämmer sig för att gasen ska användas och skapa symmetri med balanseringen (bromsen) och börja dela ut överskott kommer det att ställa helt andra krav på AP-fonderna. Om man ska ha betalningsberedskap för överskottsutdelning, behöver fonderna nämligen ändra i sina placeringsstrategier.

Det påpekar regeringens utredare Mats Langensjö som utredde AP-fondernas verksamhet för tio år sedan och levererade betänkandet ”AP-fonderna i pensionssystemet - effektivare förvaltning av pensionsreserven”.

- Det som händer om man kopplar på gasen är att AP-fonderna då blir som ett traditionellt livbolag eftersom man då får en skuldsida. Det uppstår ju en fordran från de framtida pensionärerna. Det kräver en helt annan placeringsportfölj eftersom fonderna i dag kan sägas ha en evig placeringshorisont och det kommer att kräva att man anpassar risken efter det att man delat ut överskott, säger han till Pensionsnyheterna.

Hans utredning kom att ge mycket små avtryck i politiken och lagstiftningen. Vissa förändringar av placeringsreglerna som utredningen föreslog har visserligen genomförts men hans idéer kring en uppstyrning av fondernas faktiska mål för förvaltningen har hamnat i frysboxen.

Huvudförslaget innebar att man ville inrätta en överrock i form av en ny huvudman, Pensionsreservstyrelsen, som skulle få rollen som "ägare" av pensionsreserven med ansvaret att fastställa mål för förvaltningen av pensionsreserven.

Det förslaget fick stark kritik av de befintliga AP-fondernas ledningar men efter tio år kan det bli fråga om att ta upp frågan igen.

- Jag knyter näven i fickan lite grann nu när jag efter tio år ser att det nu börjar diskuteras att dela ut överskott i systemet. Man kommer att behöva en helt annan styrning av AP-fonderna, vilket vi föreslog. Fonderna kommer att behöva olika placeringsstrategier där man har olika placeringshorisonter. Alla livbolag ändrar ju sina portföljer utifrån hur deras skuldsidor utvecklas och nu uppstår behov av att göra samma sak för AP-fonderna, säger Mats Langensjö till Pensionsnyheterna.