6 maj 2022 14:17

Finanspolitiska rådet: Nyblivna pensionärer får 90 procents kompensationsgrad

Idag publicerar Finanspolitiska rådet en 50-sidig rapport om utveckling av de svenska pensionerna.

I likhet med vad Pensionsmyndigheten och Alecta kommit fram till i sina rapporter så verkar det inte vara någon ko på isen. Kort sagt pensionssystemet har levererat som det var tänkt och rådet varnar för att införa nya tillägg eller andra riktade reformer i hast utan noggranna överväganden.

"Något förenklat handlar pensionsfrågan om hur mycket resurser som ska avsättas under medborgarnas yrkesaktiva tid för att användas till pensioner. Pensionsfrågan handlar också om fördelningen mellan generationer, eftersom pensionsutbetalningarna för dagens pensionärer huvudsakligen finansieras av den yrkesaktiva befolkningen. Frågans komplexitet och stora påverkan på människors livsval och inkomster under en stor del av livet, liksom dess betydelse för fördelningen av inkomster mellan generationer, motiverar att den behandlas långsiktigt", skriver rådet.

Och pensionärerna har inte fått mindre pengar i plånboken än den aktiva befolkningen, snarare tvärtom, menar Finanspolitiska rådet och skriver:

"Sammanfattningsvis har inkomstutvecklingen för pensionärskollektivet under de senaste decennierna varit i linje med eller starkare än den genomsnittliga inkomstutvecklingen i den arbetsföra befolkningen", skriver rådet i rapporten.

Man noterar dock att systemet främst gynnat höginkomsttagare vilket lett till att inkomstklyftorna ökat. Det beror, enligt rapporten, främst på att höginkomsttagarnas arbetsinkomster ökat mer än genomsnittet och att kompensationen via tjänstepensionerna varit stark.

Rådet finner att pensioneringen generellt inte innebär någon stor försämring av inkomstsituationen, och att inkomsterna bland dem med låg inkomst i genomsnitt till och med ökar i och med pensionsbeslutet.

Kort sagt, pensionärerna har alla fått det bättre mätt som kompensationsgrad om man beaktar alla inkomster och räknar med tjänstepensionerna.

Nyblivna pensionärer har enligt rådets underlagsrapporter en disponibel inkomst som i genomsnitt uppgår till cirka 90 procent eller mer av den disponibla inkomst de hade före pensioneringen.

Rådet påpekar vidare att pensionärer i mindre utsträckning än resten av befolkningen lever i det man kallar materiell fattigdom. Man konstaterar också att den andel av befolkningen som inte har råd att köpa vissa nödvändiga varor är den lägsta i hela EU.

Så pensionssystemet har levererat vad konstruktörerna förutsåg. Det faktum att pensionsnivåerna blivit lägre beror på att människor inte förlänger sina arbetsliv tillräckligt för att möta den ökade medellivslängden.

I samband med rapporten har finanspolitiska rådet, med ordförande Lars Heikensten i spetsen, idag publicerat en debattartikel i DN, där man sammanfattar sina slutsatser.

I diskussionerna om garantitilläggets vara eller inte vara kan den möjligen vara av värde att ta del av för de politiker som snart ska rösta om garantitillägget.

Debattartikeln i DN kan läsas här:

Hela rapporten kan laddas ned gratis på Finanspolitiska rådets hemsida: