2 maj 2022 13:30

Vänsterpartiet vill höja pensionerna ytterligare

Igår på den första maj, föreslog Vänsterpartiet ytterligare förbättringar och förenklingar av Pensionssystemet.

Partiet har redan fått med Socialdemokraterna Miljöpartiet på garantitillägget, som de förefaller vara säkra på att få igenom i riksdagen.

Det hänger dock på att man får med sig Sverigedemokraterna för beslutet i riksdagen. De och de borgerliga partierna har ännu inte satt ned foten.

Men nu ångar man på med pensionshöjningar i en ny reform där man vill införa "gasen" som ska användas för att dela ut de överskott i systemet som Pensionsmyndigheten i sin nyligen utkomna Orange Rapport summerat till 1 200 miljarder kr.

Delar av de pengarna ska nu kunna skickas vidare till landets pensionärer. Dock påpekar partiet att detta inte ska ske med automatik. Det ska krävas ett riksdagsbeslut för att skifta ut pengar.

Analogt vill de även införa en regel som innebär att även bromsen ska få samma restriktion. Det ska alltså krävas riksdagsbeslut för aktivering av både broms och gas, enligt förslaget.

"På sikt kommer detta att garantera en starkare utveckling av pensionerna än dagens ensidiga system, där det enda möjliga utfallet av skiftande konjunkturer är negativt. Vårt förslag finansieras genom att använda delar av det överskott som finns i pensionssystemet samt en ökning av de statliga inbetalningarna. Fullt genomfört skulle vårt förslag innebära ökade nettoutgifter för staten på 6,4 miljarder", skriver partiet.

Den nu skisserade reformen ska göras så att avgifterna till inkomstpensionssystemet höjs från dagens 17,21 procent till 18,5 procent, något som det pratats länge om från både (S) och (V).

Totalt ska pensionerna höjas med i genomsnitt 13,4 procent till år 2024.

"Istället för de 60 procent av slutlönen som utlovades när systemet klubbades har utfallet visat sig bli 45 procent. I praktiken har pensionärer blivit helt beroende av inkomster från kapital, privat pensionssparande eller fortsatt arbete för att komma upp i en dräglig levnadsstandard. Vänsterpartiets helhetsmodell garanterar en pension som gör det möjligt att leva ett värdigt liv", sa Nooshi Dadgostar från scenen i Kungsträdgården i Stockholm igår.

"För en genomsnittlig pensionär med 12 600 kronor i månaden skulle våra två förslag sammantaget innebära en höjning av den disponibla inkomsten med 1606 kr per månad. För en lärare med 41 000 kronor i månaden i slutlön skulle den disponibla inkomsten vid pensionering öka med 1997 kronor i månaden; för ett vårdbiträde med en slutlön på 24 900 kronor i månaden skulle ökningen ligga på 1580 kronor", skriver V i sin skiss.

Vänsterpartiet har i sin skiss också plockat fram och i praktiken kopierat den idé som Pensionsmyndigheten haft när det gäller att få ordning på avgiftsuttaget, vilket onekligen är en förenkling.

Det ska gå till så här:

Den allmänna pensionsavgiften växlas mot en höjning av ålderspensionsavgiften. Ålderspensionsavgiften, som är en del av socialförsäkringsavgiften höjs från 10,21 procent till 18,5 procent. Höjningen kompenseras genom motsvarande minskning av den allmänna löneavgiften från 11,62 till 3,33 procent.

Det skatteavdrag som kompenserar för den allmänna pensionsavgiften slopas samtidigt.
Därmed står staten för kostnaden för de höjda inbetalningarna till pensionssystemet.

Vänsterpartiets förslag finansieras genom att använda delar av det överskott som finns i pensionssystemet samt en ökning av de statliga inbetalningarna. Fullt genomfört skulle förslaget innebära ökade nettoutgifter för staten på 6,4 miljarder.

Det bygger då på att man låter kommunerna betala för de positiva effekterna av de sänkta avgifterna för kommunerna som arbetsgivare.

"Reformen föreslås genomföras under de kommande två åren varför de offentligfinansiella effekterna fördelas över 2023 och 2024."

Dessa uppgår sammantaget till en till en kostnad om cirka 19 miljarder kronor per år när reformen är fullt genomförd. Statens kostnader uppgår till drygt 21 miljarder kronor per år.

"Kommunsektorns finanser beräknas stärkas med 14,7 miljarder kronor. Eftersom ökade inkomster för kommunerna inte är en avsedd effekt av reformen förslås staten kompenseras för detta i kommande budgetprocess. Statens sammantagna kostnad beräknas därmed till 6,4 miljarder kronor per år", skriver Vänsterpartiet.