Arbetsmarknadens parter inom den offentliga välfärden har träffat en bred överenskommelse som omfattar ett nytt omställningsavtal, en satsning på arbetsmiljö samt ett helt avgiftsbestämt pensionssystem med höjda avsättningar.
Överenskommelsen omfattar 1,2 miljoner anställda i kommuner, regioner och kommunala bolag.
Det meddelar en av parterna bakom överenskommelsen, Lärarförbundet, i dag.
Arbetsgivare och fackliga organisationer i kommunsektorn har träffat en bred överenskommelse med satsningar på omställning och kompetenshöjande insatser under hela arbetslivet. Överenskommelsen omfattar också en ökad avsättning till tjänstepension och en snabbare övergång till ett helt avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal.
Den 1 januari 2023 går kommuner och regioner från ett förmånsbestämt till avgiftsbestämt pensionssystem. Pensionsavsättningarna höjs med 1,5 procentenheter och landar då på 6 procent under taket på 7,5 inkomstbasbelopp.
Det här innebär att man fasar ut de förmånsbestämda delarna, FÅP, ur avtalet för anställda i kommuner och regioner.
Det är något som arbetsgivarna länge varit intresserade av. Med helt premiebestämda lösningar blir det lättare att förutse uppkomna pensionskostnader för dem.
Att höja avsättningarna med 1,5 procentenheter kommer definitivt att höja tjänstpensionerna för de de offentliganställda som nu hamnar på samma nivåer som statligt anställda i pensionsavtalet PA 03.
Och för gruppen med löner över 7,5 inkomstbasbelopp landar man på nivån 31,5 procent.
Men den typen av höjningar är det fråga om det finns skäl att fundera över om det verkligen ska vara nödvändigt att även höja de allmänna pensionerna genom att öka avgifterna från 17,21 procent av inkomsten till 18,5 procent. Tjänstepensionerna kommer ju att stå för en allt högre andel av totalpensionen efter förändringen. Hur mycket pengar i plånboken behöver offentliganställda nu (i juletider) och hur mycket måste de tvångsspara till sen?