Idag publicerade minpension.se en rapport om kompensationsgrader för framtidens pensionärer om man tar höjd för att människor förlänger sitt yrkesliv i linje med den så kallade riktåldern.
Riktåldersreformen bygger på att människor ska "nudgas" till att jobba längre och på så sätt hålla kompensationsgraden på konstant nivå genom att lägga till ytterligare år på arbetsmarknaden.
- För 80-talisterna kan det handla om att de kommer att behöva jobba till dess de fyller 70 år, men det vet vi ju inte hur de kommer hantera. För dem är det ju nästan bara prognoser eftersom de ännu inte hunnit tjäna in så mycket pensionsrätter än, berättade pensionsekonom Kristina Kamp vid ett webbsänt seminarium i morse.
För att skapa förståelse för framtidens pensionsnivåer har minPension gjort en studie på ett urval av cirka 160 000 individers pensionsprognoser.
Till skillnad från de teoretiska beräkningar som finns bygger den här studien till stor del på faktiska uppgifter om individernas intjänande.
Studien visar att om pensionsåldern sätts till 65 år och samtliga pensioner tas ut på så lång tid som möjligt, är mediankompensationsgraden för urvalet 57,4 procent.
Om istället varje åldersgrupp arbetar fram till sin riktålder, stiger kompensationsgraden till 66,8 procent.
Skillnaden är 9,4 procentenheter och skulle innebära att den som har en månadslön på 30 000 kronor kan räkna med en pension på strax över 20 000 kronor istället för omkring 17 200 kronor. Störst förändring ger riktåldern för de unga, födda på 80-talet.
Skillnaden i kompensationsgrad mellan könen minskar dock i de yngre generationerna.
- För 80-talisterna är skillnaden mellan kvinnor och män en procentenhet medan den är omkring tre procent för personer födda på 60-talet och 70-talet. För 50-talisterna som just nu gått i pension är skillnaden fem procentenheter, säger Kristina Kamp.
Det här betyder alltså att jämställdheten mellan könen ser ut att öka. Hon anser dock att det är för tidigt att säga något om 80-talisterna.
- De är fortfarande i barnalstrande ålder och vi vet inte ännu hur de kommer att hantera småbarnsåren och om de kommer att gå ner på deltid, vilket påverkar pensionen för den gruppen, säger Kristina Kamp.
Lägst förväntad kompensationsgrad har utrikes födda. Även om pensionsåldern anpassas till riktåldern landar den genomsnittliga kompensationsgraden på 57,9 procent.
- Det är en grupp som man bör titta närmare på eftersom de har en betydligt lägre kompensationsgrad än andra. Det kan förklaras med att de kan ha kommit sent in i systemet och att de haft lägre löner och att de inte haft 40 års bosättning i Sverige för att få full garantipension. Sen kan de även ha pensionsintjänanden i andra länder, som vi inte ser i prognoserna, säger Kristina Kamp.