DUS21 ersätter DUS14. Det är en stor nyhet inom aktuariernas värld, men det är knappast något som vanliga döda bryr sig om.
För att försäkringsgivare ska kunna beräkna försäkringspremier och försäkringstekniska avsättningar (FTA) för pensionsförsäkringar, så behöver de veta förväntad livslängd för olika försäkringsgrupper. Då är DUS21 deras bibel för den beskriver förväntad livslängd och dödlighet för män och kvinnor fram till 2080.
Det har visat sig att det är lämpligt att uppdatera dessa långa dödlighetsprognoser vart sjunde år. Svensk Försäkring samordnar arbetet och DUS21 har letts av aktuarien Kia Buramkol Issa. Hon berättade idag om några av slutsatserna i DUS21.
"De som har överlevt till 60 års ålder har hög sannolikhet att leva tills de blir 90 år. Kvinnor lever som regel 2-5 år längre än försäkrade män. För en 65-årig kvinna född 1965 är den förväntade återstående livslängden 24 år och för män 21 år. För en kvinna född 1995 blir motsvarande förväntade återstående livslängd vid 65 års ålder 27 år och för män 25 år", säger hon i en kommentar.
De prognoser över befolkningsdödlighet som SCB tar fram skiljer sig en del från den försäkringsdödlighet som DUS-prognoserna beskriver. Det beror på att försäkrade lever längre än genomsnittet för hela befolkningen.
I DUS delas de försäkrade in i tre delbestånd. Det är frivilligt försäkrade, obligatoriskt försäkrade och obligatoriskt försäkrade tjänstemän. Frivilligt försäkrade har den högsta förväntade livslängden. Det beror på att en större andel personer med god ekonomi tecknar dessa försäkringar och individer med god ekonomi har som regel bättre hälsa och lever längre.
Det går inte att skatta den framtida försäkringsdödligheten med hjälp av enbart försäkringsdata.
Det är därför nödvändigt att även använda befolkningsdödligheten i beräkningarna. Svensk Försäkring har jämfört DUS14 med DUS21 och då blir det några överraskande resultat.
Den tidigare jämförelsen mellan DUS06 och DUS14 gjorde att bolagen bara behövde göra små justeringar i sina livslängdsantaganden. När DUS21 börjar användas behöver de nog göra lite större ändringar.
"För frivilligt försäkrade har den förväntade totala livslängden sjunkit med cirka 2 månader för kvinnor och med 1 månad för män upp till 70 års ålder, jämfört med DUS14. Samma förhållande gäller för obligatoriskt försäkrade tjänstemän", skriver Svensk Försäkring.
Det här betyder alltså att den förväntade totala livslängden för dem som är födda under perioden 1950-2000 blir lite kortare i DUS21 än i de tidigare beräkningarna från DUS14.
Den slutsatsen gäller för två av de tre delbestånden av försäkrade. För det tredje delbeståndet av alla obligatoriskt försäkrade förväntas den totala livslängden öka med 2 månader för kvinnor och med 4 månader för män upp till 70 års ålder.
Sedan 2012 är det inte tillåtet att differentiera premier beroende på kön. Men skillnader i dödlighet mellan könen är fortsatt relevant för försäkringsbolagen när de gör sina försäkringstekniska avsättningar.
Här är slutsatsen i DUS21 att skillnaderna i dödlighet mellan könen är större bland de obligatoriskt försäkrade (4-5 år lägre för kvinnor) jämfört med skillnaden i dödlighet för de frivilligt försäkrade (2-3 år lägre för kvinnor).
Trots att DUS21 är en gemensam bibel för branschen, skiljer sig försäkringsbolagens livslängdsantaganden kraftigt åt. Det skiljer flera år i hur länge olika bolag förväntar sig att deras kunder ska leva.
Dessa skillnader kan man lätt se i de jämförelser som Konsumenternas Försäkringsbyrå gör. Återstår att se om DUS21 kommer ändra bolagens livslängdsantaganden.
/Ola Hellblom