Konsumenterna behöver fler och bättre skydd, när de navigerar och handlar i digitala miljöer. Dessa marknader är komplexa och påverkar konsumenters möjlighet att fatta välgrundade beslut.
Det gäller särskilt den digitala spårningen och datainsamlingen som företag på den globala marknaden ägnar sig åt.
Företag som erbjuder produkter och tjänster behöver ta hänsyn till detta. Lagstiftningen måste anpassas och även konsumenterna har ett ansvar.
Men, att bara informera kunder är inte tillräckligt. Man måste även se till att kunderna också förstår den information de får och ta den till sig.
De slutsatserna drar Konsumentverket i en rapport "Konsumtion på villovägar hinder för fungerande konsumentmarknader och hållbar konsumtion", som presenteras idag.
I rapporten nämns att företagen emellanåt använder sig av psykologiska mekanismer som triggar särskilda beteenden i människors hjärnor och som påverkar människors beteenden och skriver i sin slutkommentar att det bör påverka lagstiftaren.
"Konsumentverket anser att det lagstiftande arbetet i högre grad bör utgå ifrån och beakta beteendevetenskapliga insikter. Kunskap om hur konsumenter påverkas av en viss åtgärd kan bidra till att lagstiftaren identifierar mer träffsäkra konsumentskyddande insatser. Det kan exempelvis handla om att avgöra när konsumentinformation är en lämplig åtgärd och när det krävs mer ingripande insatser. Därtill är det viktigt att marknadens aktörer, lagstiftare och rättstillämpare uppmärksammar och beaktar den digitala komplexiteten", skriver verket.
Man pekar även på att konsumenterna ofta är i underläge och nämner att de bör kunna betraktas som "sårbara".
Den digitala komplexiteten gör att "alla konsumenter, vid något tillfälle, kan betraktas som sårbara och därmed ha rätt till ett högre skydd än det som garanteras genomsnittskonsumenten. Ökad hänsyn till konsumenters sårbarhet kan både minska risken för att sårbara konsumenter utnyttjas och bidra till att alla konsumenter ges förutsättningar att fatta välgrundade affärsbeslut".
Och att lita till att kunderna får information förslår inte, menar verket och skriver:
"Konsumentverket konstaterar att olika former av informationskrav ofta används som åtgärd för att motverka problem och stärka konsumenternas ställning, trots att studier visar att sådana insatser sällan är effektiva. Problemen med information overload motiverar en översyn av befintliga informationskrav som inkluderar en analys av när konsumentinformation är en lämplig åtgärd och när det krävs andra mer ingripande åtgärder. Utifrån tidigare beskrivna behov av att beakta beteendevetenskapliga insikter, bör det även utredas hur information ska presenteras för att den ska bli läst och förstådd."
Här sätter verket sitt hopp till EU och vill se en översyn av lagar och regler och pekar särskilt på den digitala insamlingen av data.
"Information om datahantering och samtycke är inte en tillräcklig lösning för att konsumenter ska ha kontroll över sina egna uppgifter. Det behövs därför en översyn av vilka uppgifter som får samlas in och hur de får användas samt hur konsumenter kan få kontroll över uppgifterna", skriver verket och menar att en sådan översyn skulle kunna innebära att man ytterligare begränsar företagens möjligheter att hantera konsumenternas data.
"En sådan översyn skulle kunna resultera i ytterligare begränsningar av företagens möjligheter att hantera data, exempelvis att konsumenters data by default inte delas med tredjepartsaktörer. Det finns också behov av åtgärder som säkerställer att konsumenternas förutsättningar för självständigt beslutsfattande inte undergrävs. Det kan till exempel handla om regler för utformning av användargränssnitt som redan från början säkerställer att konsumenter inte vilseleds."
Rapporten kan laddas ned på Konsumentverkets hemsida, www.konsumentverket.se.