Den svenska fondförmögenheten har under 2000-talet ökat från 1 000 miljarder till över 6 000 miljarder kronor. Huvuddelen eller 69 procent av ökningen kommer från ackumulerad avkastning. Enligt Fondbolagens förening så är trenden att fondsparandet fortsätter att öka, att fondavgifterna blir lägre och att ny teknik gör det enklare att fondspara.
Det skriver Fondbolagens förening i en presentation om det europeiska fondsparandet till finansdepartementet. Enligt genomgången är 92 procent av den svenska fondförmögenheten på 6 300 miljarder kronor placerade i svenskregistrerade fonder. Det utgör cirka 3 procent av den samlade europeiska fondförmögenheten. Det mesta av Europas fondkapital är placerat i Luxemburg (27 procent) och Irland (18 procent).
Detta till trots av att fondavgifterna är lägst i Nederländerna och Sverige. I Nederländerna är fondavgifterna i snitt 0,52 procent och svenska fonder tar i snitt ut 1,01 procent i fondavgift. Dyrast i Europa är Italien med 2,02 procent jämfört med ett Europasnitt på 1,47 procent.
Fondbolagens förening skriver till finansen att föreningen under 2022 har fyra prioriteringar:
- Verka för bästa möjliga förutsättningar för svenska fondmarknaden
- Främja transparens kring hållbart fondsparande
- Stärka förtroendet för fondsparande
- Bidra till lösningar för sparbehov i samhället
Vad gäller hållbart fondsparande, så är i nuläget 2 procent av fondförmögenheten på 5 285 miljarder i svenska fonder placerade i mörkgröna fonder (artikel 9-fonder) och 92 procent placerade i ljusgröna fonder (artikel 8-fonder). 5 procent av fondkapitalet finns i fonder med hållbarhetsrisker (artikel 6-fonder).
En annan trend som föreningen lyfter i presentationen är den ökande andelen av nettosparandet som går in i indexfonder. Den andelen utgör nu 19 procent av det förvaltade fondkapitalet.
/Ola Hellblom