14 sep 2021 12:12

Pensionsskulderna i kommuner och regioner ökade med en knapp procent

Skandia konstaterar i en ny rapport att den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslut 2020.

Det är en ökning med 4 miljarder eller en knapp procent sedan 2019. Skulden motsvarar 46 821 kronor per invånare i Sverige. Kommunernas skulder minskar samtidigt som regionernas skulder fortsätter att öka, visar rapporten.

Skandia har under många år beräknat värdet av de ofonderade pensionsskulderna i landets kommuner och regioner. Detta för att ha underlag för att erbjuda kommuner och regioner "hjälp" att ta pengar ur verksamheterna och placera de ofonderade skulderna i olika förvaltningsalternativ som kan ge bättre avkastning åt kommuner och Skandia.

Enligt Skandia noterar man i årets rapport "positiva signaler om att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden. Däremot ökar regionernas pensionsskulder".

Många kommuner gjorde goda resultat under pandemin på grund av statsbidrag som gick till kommunerna, samtidigt som vissa sjukvårdsinsatser sköts på framtiden, vilket innebar att man sparade pengar.

"Risken är att när pandemin är över och de riktade statsbidragen sänks, kommer många kommuner och regioner att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka", säger Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia.

Långsiktigt är befolkningsunderlaget och demografin kommunerna och regionernas största utmaningar. Sedan 1980 har nästan varannan kommun minskat sin befolkning, vilket innebär att det är färre som kan vara med och betala på skulderna. Eftersom pensionsskulderna betalas med skattemedel finns det därför risk för framtida skattehöjningar i många kommuner och regioner. Samtidigt finns det en stor spridning av storleken på pensionsskulden per invånare, vilket visar att kommuner och regioner agerat olika.

"Totalt hade Sveriges kommuner nästan 225 miljarder i pensionsskulder medan regionerna skulder uppgick till 261 miljarder, men redan till kommande årsskifte vet vi att pensionsskulderna kommer att öka med över 20 miljarder, då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre", säger Greger Gustafson.

På sikt kommer pensionsskulderna i såväl kommuner som regioner att minska. Detta eftersom en stor del av de anställdas pensioner nu är premiebestämda och alltså betalas i takt med att de tjänas in.

Det är dock tillåtet för kommuner och landsting att skuldföra pensioner och betala ut pensionerna över resultatet. Det innebär att de skattepengar som nu kommer in går till att betala för gamla förpliktelser. Den här ordningen med både skuldförda och fonderade pensioner sida vid sida kan dock komma att ändras.

I september 2021 kommer utredningen "En effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner" att presenteras. I utredningen ingår en vidare analys rörande effekterna av en ändrad pensionsskuldsredovisning om nuvarande blandmodell ska ersättas av en fullfonderingsmodell.

Om det blir en sådan skulle det betyda att över 300 miljarder flyttas från ansvarsförbindelsen till balansräkningen. Det som kallas dolda skulder blir på så sätt plötsligt synliga. Det skulle påverka kommuner och regioners soliditet kraftigt negativt.

"Skulle redovisningsförändringen bli verklighet får det stor negativ påverkan på kommunernas och regionernas ekonomi. Då blir det än viktigare att få koll på skulderna och strukturera upp ekonomiska planer för hur dessa ska hanteras. I alltför många kommuner och regioner saknas det fortfarande finansiella planer på hur pensionsskulderna ska finansieras för kommande generation", konstaterar Greger Gustafson.

Men även om det skulle leda till en negativ utveckling för kommunernas soliditet så kan det bli bingo för Skandia som då jämnat marken för att bistå landets kommuner och landsting lämpliga placeringsalternativ.