Bara 11 procent av svenskarna tycker att det är en bra idé att jobba längre för att höja pensionerna.
Tre gånger så många, 32 procent, tycker att det är bättre att höja skatterna för att på så sätt stärka pensionssystemet genom högre avgifter.
En femtedel, 19 procent, tycker att det är bättre att arbetsgivarna står för fiolerna och höjer avsättningarna till tjänstepension.
Det visar en undersökning som Swedbank låtit Kantar Sifo göra och som besvarats av 3 044 personer i åldrarna 18- 65 år under januari månad.
Många verkar dock vara inställda på ett längre arbetsliv, särskilt de yngre, där 61 procent av 18-34-åringarna planerar att gå i pension efter 65 år. Bland 50-65-åringarna är det 37 procent som planerar att fortsätta jobba efter 65-årsdagen.
Om man ska tolka utfallet så verkar det vara en sak vad man tror att man måste göra och en annan vad man egentligen vill göra.
Drygt 50 procent av samtliga tillfrågade uppger att de ser framför sig att gå i pension efter 65-årsdagen, en siffra som gäller både för män och kvinnor. 65-årsnormen för pension pekar mot att den är på väg att ställas ut på museum. Men det ser alltså ut som att det är det som människor vill, snarare att de inser att de måste.
Regeringen har sedan tidigare beslutat om att pensionsåldern ska höjas. Nu har man bestämt att riktåldern för pension, det vill säga den ålder då man tidigast kan ta ut allmän pension, blir 67 år från år 2027.
Riktsåldern kommer sedan fortsätta att höjas i takt med att medellivslängden ökar. Den som är 30 år idag kommer sannolikt att gå i pension när de är omkring 70 år.
I takt med att vi lever allt längre kommer vi också behöva jobba längre för att pensionsnivåerna inte ska bli för låga. Pensionsåldern kommer därför att fortsätta höjas i takt med att medellivslängden ökar. Ju yngre man är, desto högre pensionsålder får man räkna med, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank, i en kommentar till undersökningen.