Annika Wallenskog, chefekonom på Sveriges Kommuner och Regioner, tycker att Halmstads initiativ låter som en bra idé och undrar varför ingen tänkt på den idén förut.
I sina framtidsspaningar för den framtida bemanningen i kommuner ser hon att det kommer att finnas enorma rekryteringsbehov i sektorn framöver. Att då använda sig av äldre arbetskraft kan vara en väg att mildra problemen som är stora.
- Om vi ser tio år framåt så kommer befolkningen att fortsätta öka. Med den befolkningsprognos vi nu har, det kommer en ny från SCB i april, så innebär det att det då kommer att krävas ytterligare 330 000 personer i välfärdssektorn. Tittar vi på tillskottet av personer i arbetsför ålder om tio år kommer de att uppgå till 310 000 personer. Det betyder att välfärdssektorn kommer att ha behov av att rekrytera i princip hela tillskottet av arbetskraft som kommer ut på arbetsmarknaden, säger hon till Pensionsnyheterna.
Hon menar att man får försöka på flera olika sätt och att låta vissa grupper jobba högre upp i åldrarna är ett. Att utöka arbetstiden är ett annat och att få in människor på arbetsmarknaden tidigare kan vara ytterligare ett.
När det gäller sjuksköterskor så har man nu en stor brist i regionerna och har svårt att rekrytera. Det beror i viss utsträckning på att man i regionerna höjt kompetensen på personalen i vården, utan att antalet anställda ökat.
- Fram till 2013 graderade man upp genom att anställa en sjuksköterska när en undersköterska slutade. Nu, särskilt under pandemin, har det blivit ännu svårare att få in sjuksköterskor och det har lett till att man nu i vissa lägen rekryterar två undersköterskor istället för sjuksköterskor. Det leder till att det uppstår brist även på undersköterskor i andra delar av sektorn, till exempel inom äldreboenden, säger hon.
Hon menar dock att det inte går att lösa problemen med bemanningen bara genom att öka personalen i antal. Man måste även se till att de som jobbar i välfärdssektorn kan ägna sig mer åt kärnuppgiften, att vårda människor, snarare än att ägna sig åt byråkrati.
- Vi håller just nu på att jobba med den frågan i välfärdskommittén och tittar bland annat på vilka statliga regler som styr och som gör att anställda ägnar sig åt annat än kärnuppgifterna på sin arbetstid. Det visar sig till exempel att anställda på särskilda boenden bara lägger 55 procent av sin arbetstid på de äldre. Resterande tid kan gå åt till annat, som att dokumentera, ha möten eller gå på kurser, säger hon.
Så att jobba smartare kan vara en nyckel för att klara rekryteringsbehovet i de trånga sektorerna. Ett annat kan vara att ge morötter till dem som tycker att de kan stanna några år efter det att de fyllt 65 år. Alla bäckar små