Pensionsmyndigheten har under 2020 gjort tematiska granskningar av de fonder som är verksamma på fondtorget.
Förra året handlade dessa granskningar om provisioner, hållbara fonder och aktivitetsgraden i fonderna.
Av de fem fondförvaltare och 249 distributörer som granskades var det en fondförvaltare där man vid sex tillfällen hittat indikationer på provision från en fondförvaltare till distributörer, vilket inte är tillåtet enligt fondavtalet.
Myndigheten kommer nu att följa upp indikationerna som står i strid med fondavtalet och kan betyda att avtalet sägs upp.
Myndigheten har även granskat fondernas aktivitetsgrad, som mäts som aktiv risk i förhållande till fondens jämförelseindex. Granskningen visade att 289 av 395 granskade fonder marknadsförde sig som aktiva fonder.
Men 21 procent av de aktiva fonderna hade under 4 procent i aktiv risk. Ligger en fond i intervallet 3-4 procents aktiv risk finns det skäl att misstänka att det handlar om en falskt aktiv fond enligt EU-myndigheten ESA:s lackmustest.
Myndigheten har inte vidtagit några åtgärder mot den femtedel av fonderna som skulle kunna vara falska indexfonder. Skälet är bland annat att de index man av praktiska skäl mätt mot, som tillhandahålls av Morningstar, inte alltid exakt motsvarade de index som fondtorgets fonder säger sig följa.
Vissa indexfonder har även plockat bort vissa "olämpliga" bolag ur ett index, något som gör att raka indexjämförelser kan halta. Om en fond däremot långsiktigt bedöms ta så låg risk mot index att man i praktiken agerar som en indexfond kan det bli fråga om att man omklassas från aktiv till passiv.
Under 2021 lovar Pensionsmyndigheten att fortsätta sina granskningar. Då handlar det återigen om provisioner men även komplexa instrument som fonderna kan ha under förvaltning. Man ska dessutom kolla upp prestationsbaserade avgifter under innevarande år.