Falcon och Allraprocesserna delar vissa grundläggande egenskaper. De som kontrollerade fondernas investeringar i skräpobligationer i Falcon del 1 tjänade stora pengar på transaktionerna.
I Allra köpte förvaltaren av fonderna warranter till ett pris som enligt åklagaren var 170 miljoner kr högre än vad man kunnat köpa dem för direkt av investmentbankerna, alltså utan att ta omvägen över förmedlaren Oak Capital. Oak tjänade 170 miljoner kr för besväret att köpa warranterna.
De 170 miljonerna använde Oak Capital (med ytterligare en affär emellan) omedelbart till att köpa aktier från Allragrundarnas ägarbolag. De fick därmed bra betalt för sina aktier och fick
Om man ser till hur Stockholms Tingsrätt hanterat frågan i Falcondomen om vad som kan utgöra trolöshet mot huvudman resonerar domstolen så här i domen på sidan 110.
"Tingsrätten har i avsnittet om penningströmmarna konstaterat att de av Falcon
Funds i de aktuella finansiella instrumenten investerade medlen, som i huvudsak
gått förlorade för Pensionsmyndigheten och pensionsspararna, i mycket stor
utsträckning har gått till Max Serwin och av honom kontrollerade bolag och att
detta inte kan ha möjliggjorts med mindre än att Max Serwin har haft avgörande
inflytande över hur penningströmmarna har gått. Mot bakgrund härav står det klart
att Max Serwins syfte med att verka för investeringarna inte var att främja
pensionsspararnas intresse av en god värdeutveckling utan att han skulle tillskansa
sig och andra pensionsmedel ur Falcon Funds fonder. Följaktligen var
investeringarna inte affärsmässigt betingade och inte utförda fackmannamässigt
med främjande av Falcon Funds och Pensionsmyndighetens bästa avseende risk,
avkastning och affärsmässighet."
Nu ska man förstås inte av det som sägs i Falcondomen dra slutsatsen att även Allras företrädare kommer att dömas på samma sätt. I fallet Allra så gav ju de warranter som köptes in en positiv avkastning för spararna. Men, och det är viktigt, om förvaltaren hade köpt warranter för hela beloppet, alltså ytterligare 170 miljoner som i onödan gick till Oak Capital så skulle Allraspararna ha fått betydligt högre avkastning på just de här affärerna. (Även om man senare gjort liknande investeringar som gav negativ avkastning). Spararna har, på grund av att man köpte för dyra värdepapper blivit lurade på avkastning, även om just de transaktioner som ingår i målet gav positiv avkastning. Men får man sno avkastning av fondsparare genom att köpa för dyra värdepapper?
Så frågan blir om transaktionerna med warranterna verkligen gjordes för pensionsspararnas bästa eller om de hade samma idé som Falcons Max Serwin hade i Falcon och som han nu dömts för?
Det ska bli intressant att se hur hovrätten ser på den saken och om åklagaren lyckas bevisa att det varit fråga om trolöshet mot huvudman och att de 170 miljonerna innebar att de inblandade gjort sig skyldiga till mutbrott när de användes för att köpa Allra/SFS aktier av Persson och Ernstberger.