Regeringen skickade idag ut en promemoria på remiss med de lagändringar som ska genomföras med anledning av genomförandet av EU:s gröna taxonomiförordning.
Det är en viktig förordning för finanssektorn, då den kommer ligga till grund för standarder och märkning av hållbara finansiella produkter.
Svenska företag, organisationer och politiker hade många synpunkter på EU:s gröna taxonomiförordning, när den tröskades igenom i EU:s lagstiftningsprocess förra året.
Syftet med en EU-gemensam taxonomi är att lättare kunna identifiera och jämföra investeringar som stödjer en hållbar ekonomi. Taxonomiförordningen, som ska börja tillämpas från den 1 januari 2022, anses också nödvändig för att nå EU:s klimatåtaganden enligt Parisavtalet.
Den kommer också ingå i EU:s kapitalmarknadsunion med ett kortsiktigt mål att bidra med 1000 miljarder euro i gröna investeringar.
Den promemoria med lagstiftningsåtgärder som regeringen skickade ut till 41 remissinstanser idag, tar inte upp vad som ska anses vara miljömässigt hållbara investeringar. Det återfinns i EU-förordningen och i de delegerade akter som EU-kommissionen tar fram. Här finns alltså inget utrymme för nationell lagstiftning.
De lagändringar som föreslås i promemorian handlar om anpassningar till EU-förordningen. De sammanfattas så här:
-Upplysningsbestämmelser införs i några lagar på fondområdet om vad en informationsbroschyr och en årsredovisning ska innehålla.
-Fondförvaltare ska framöver betala avgifter till Finansinspektionen för myndighetens kostnader med förordningen.
-Fondförvaltare ska uppfylla informationsplikten enligt förordningen för att kunna teckna avtal med Pensionsmyndigheten att delta på fondtorget.
-Införs nytt krav om att även små förmedlare och värdepappersbolag med färre än tre anställda ska omfattas av EU-förordningen.
-Nya bestämmelser införs i årsredovisningslagen om vad en hållbarhetsrapport ska innehålla.
Remissinstanserna ska svara på promemorians förslag senast den 14 maj.
/Ola Hellblom