26 feb 2021 13:07

Dags att trampa på gasen i inkomstpensionssystemet?

År 2004 lämnades utredningen "Utdelning av överskott i inkomstpensionssystemet,
SOU 2004:105" till regeringen.

Utredningen hade uppdraget att ta reda på vad som ska hända om pensionssystemet skulle behöva gasas, snarare än bromsas. Det sistnämnda har hänt, men motsatsen har vi ännu inte sett, även om vi nu närmar oss med stormsteg.

Utredningen föreslog att man i en överskottssituation skulle kunna höja utgifterna för inkomst- och tilläggspension och alltså skicka mer pengar till pensionärerna.

För att undvika att man skulle hota systemets långsiktiga balans ville man se till att man inte delade ut för mycket av överskotten. Detta för att slippa att ta fram bromsen, balanseringen, om man delat ut för mycket och tappat marginalerna.

Utredningen tog därför till med hängslen och livrem och menade att det var först när man hade ett överskott eller en konsolidering på 10 procent som det kunde bli dags att dela ut pengar.

Det innebar att om balanstalet skulle komma över 1,1 så skulle man dela ut överskjutande belopp genom höjda pensioner.

"Utgångspunkten för utredningens förslag är att den ökade risken för underskott till följd av en överskottsutdelning skall vara försumbar. Med hänsyn till detta har utredningen föreslagit en regel för automatisk utdelning där överskott avgränsas av en balanstalsnivå på 1,1000. Med denna regel bedömer utredningen att risken för ytterligare underskottsbalanseringar i systemet är ytterst begränsad", skrev regeringen 2004.

Då var det få som såg någon snabb tillväxt i systemets överskott. Snarare handlade det om att hålla näsan över vattnet. Det gjorde att utredningen lades i malpåse, något som beskrevs så här 2004:

"Utredningens förslag innebär vidare att fördelningssystemets utgifter i form av inkomstpension och tilläggspension kommer att höjas från och med det att ett utdelningsbart överskott uppstått. Mot bakgrund av att systemet för närvarande uppvisar ett obetydligt överskott, kommer en överskottsutdelning troligen att ligga långt fram i tiden."

"Överskottsutdelning kommer på lång sikt att medföra att belastningen på statsbudgeten i form av garantipension minskar något. Samtidigt följer av överskottsutdelning att den offentliga sektorns finansiella sparande minskar. (…) Eftersom det troligen kommer att dröja innan ett utdelningsbart överskott har bildats, medför emellertid utredningens förslag inte några omedelbara konsekvenser i dessa avseenden."

Men nu, 17 år senare, ser det enligt prognoserna ut som att det kan vara läge att ta fram utredningen igen.

Så snart balanstalet kommer upp i siffran 1,1 betyder det att det finns 1 000 miljarder kronor i överskott i systemet. Allt därutöver ska kunna delas ut, åtminstone enligt den gamla utredningens förslag.

Om det går som Pensionsmyndigheten gissar så är vi snart över talet 1,1 om inte verkligheten ställer till sakerna.

Då kan det alltså bli höjningar av de allmänna pensionerna. Det som saknas är nya lagar men de finns ju redan i utredningen från 2004 så de bör vara en smal sak att ta upp dem ur malpåsen.