28 jan 2021 12:31

Stort intresse för Fujitsumålet om premietrappa eller frilagd premie

Unionens stämning av företaget Fujitsu i Arbetsdomstolen har fått Pensionsnyheternas läsare att engagera sig. Erbjudandet om att ta del av stämningsansökan närmar sig rekordnivåer för Pensionsnyheterna.

Frågan som målet handlar om blir principiellt intressant, när Unionen menar att två anställda på bolaget Fujitsu under tio års tid fått för låga avsättningar till sina tiotaggarlösningar. Detta eftersom företaget i samband med ett byte av rådgivare övergick till att basera avsättningarna på en ålders- och lönebaserad premietrappa, snarare än att använda Alectas frilagda premie.

I rapporteringen skrev vi att frågan, självklart i förlängningen, skulle kunna leda till att det blir diskussion om huruvida rådgivarna som varit inblandade under tio år kan ha haft något ansvar för att frågan uppkommit.

Max Matthiessen har meddelat redaktionen att man i vår rapportering uppfattat att vi "antyder att Max Matthiessen kan ha orsakat en förmögenhetsskada för ett kundföretag och deras medarbetare på grund av dålig rådgivning, helt utan grund för påståendet." De säger vidare att Max Matthiessen inte har varit bidragande till de konflikter som har uppstått.

För undvikande av missförstånd är det på sin plats att nämna att parter i det aktuella målet i arbetsdomstolen är fackförbundet Unionen och företaget där de två klagande varit anställda. Inte Max Matthiessen eller Söderberg & Partners som också varit rådgivare under de tio åren det är fråga om.

Det blir dock, återigen i förlängningen, intressant att se på de konsekvenser som kan uppstå oavsett vilken av parterna som vinner i arbetsdomstolen. Och det är i detta, senare skede, som det kan bli intressant att se på ansvarsfrågan. De två anställda anser sig ju ha rätt till 2 miljoner kr och anser att företaget ska betala dem det.

Om de anställda vinner uppkommer frågan om företaget bara slantar upp två miljoner kr plus rättegångskostnader utan att fundera över om de rådgivare de anlitat under de tio åren gjort sitt jobb.

Har rådgivarna säkerställt att de anställda verkligen var medvetna om på vilket sätt deras premier till 10-taggarlösningarna beräknades? Har rådgivarna (oavsett vilket rådgivningsbolag de jobbat för under de tio åren) belyst konsekvenserna och gjort tydligt vilka skillnaderna mellan trappa/frilagd premie blivit för individerna? Har den nya pensionspolicyn, med den nya premietrappan, tagits upp i rådgivningen?

Här inställer sig vidare den stora frågan om vem en upphandlad rådgivare egentligen företräder. Är det företaget eller är det de anställda? Om det är båda parterna föreligger en intressekonflikt; ska man ge råd som gynnar företaget och inte ta upp frågan om premietrappa/frilagd premie om det visar sig att det är bättre för företaget att inte ta upp frågan?

Det hade ju i det aktuella fallet blivit dyrare att se till att de anställda flyttades in i premietrappan. (Något som i sig är ovanligt, den frilagda premien har typiskt sett varit mer gynnsam för tiotaggare under perioden, med undantag för äldre som haft en dålig löneutveckling).

Att vi skrev att det kunde vara på sin plats för rådgivningsbolagen att anmäla saken till ansvarsförsäkringarna kunde snarare ses som ett sätt för de inblandade rådgivningsföretagen att skydda sig ekonomiskt.

Det kan ju vara så att en rådgivare haft en dålig dag på jobbet och missat att ta upp den här frågan, vilket kan ses som ett individuellt misstag. Skador som uppstår på det sättet bör kunna täckas av ansvarsförsäkringar och i vart fall bör man åtminstone ta höjd för frågan.

Om arbetsgivaren inte har lust att betala 2 miljoner kr när man engagerat rådgivare som skulle hantera frågan är det ju inte orimligt om de gör gällande att de inblandade rådgivningsbolagen kan ha ett ansvar för att förmögenhetsskada uppkommit. Om det visar sig att rådgivarna bara har ansvar inför företaget som de anlitats av uppkommer istället
frågan vilket skydd de anställda har för att inte drabbas av dålig rådgivning?

Om de anställda förlorar i Arbetsdomstolen skulle de, om de har ork och pengar, kunna hävda att den rådgivning de fått varit ofullständig och lett till skada och att de därför väljer att föra talan i domstol.

Så oavsett hur det går i Arbetsdomstolen blir det intressant att se på hur
ansvarsfördelningen mellan arbetsgivare, rådgivare och anställda ska göras när situationer som denna uppkommer.