Pensionsmyndigheten har tagit fram en ny rapport om grundskyddets utformning samt med olika experiment med alternativa lösningar, både för att visa vilka befintliga målkonflikter det finns men även för att öka kunskapen om det nuvarande grundskyddets egenskaper.
Rapporten presenterades av analytiker Erik Granseth under fredagens frukostwebbinarium som myndigheten arrangerade tillsammans med Pensionsnyheterna.
Grundskyddet finansieras med skattemedel och för de flesta rör det sig inte om höga belopp. Medianbeloppet är 1 500 kronor i månaden. Men det finns en målkonflikt och det har att göra med avvägningen mellan att ge låginkomsttagare en högre levnadsstandard och andra pensionärers vilja att jobba längre för att höja sin pension.
En högre standard för dem med allra lägst inkomst är positivt, men kan leda till att det blir svårt för andra att förbättra pensionen med mer arbete, menar Pensionsmyndigheten.
"Våra mer eller mindre radikala experiment belyser de avvägningar som lagstiftaren direkt eller indirekt har tagit ställning till i det nuvarande grundskyddet. Ett av våra experiment är att ersätta det nuvarande grundskyddet för äldre och inkomst- och tilläggspensionen med en form av nygammal folkpension, alltså samma pension till alla. Pensionsgapet mellan könen skulle minska men till priset av hundraprocentiga marginaleffekter. Dessutom skulle kopplingen mellan livsinkomsten och pensionens storlek nästan upphöra helt och endast bestämmas av tjänstepension, premiepension och eget sparande", säger analytiker Erik Granseth i en kommentar.
Men om strävan är att minska andelen som lever i en absolut låg ekonomisk standard är dagens grundskydd bättre jämfört med vissa av experimenten. Samtidigt har tre av de sex experiment Pensionsmyndigheten gjort visat en lägre andel personer med låg ekonomisk standard än dagens utformning.