15 okt 2020 13:32

Erik Fransson: Vi behöver justera skyddsnätet

Igår lämnades Pensionsmyndighetens utvärdering av 29-punktsprogrammet till socialdepartementet. I en första, kort intervju berättade fondtorgschefen att utvärderingen i stora drag innehöll redan kända fakta.

Efter att ha läst utvärderingen i sin helhet så kan vi konstatera att det stämmer: 29-punktsprogrammet har stärkt konsumentskyddet, men nu måste regeringen gå ett steg till för att det ska bli ännu bättre.

- Man behöver justera det här skyddsnätet och det är något som bör ske löpande. På så sätt kan man lättare förhindra att vissa oseriösa aktörer hittar kryphål i lagstiftningen i framtiden, säger Fransson i en uppföljningsintervju.

I rapporten lyfter Pensionsmyndigheten tre punkter där man ser oroande begränsningar med de nuvarande reglerna. Det handlar om just att oseriösa aktörer inom fondbranschen är innovativa och kan hitta kryphål men även oron över att antalet fonder mycket väl kan återgå till de gamla nivåerna eller till och med bli ännu fler. Det tredje handlar om kvaliteten på förvaltningen.

- Det är fortfarande tillåtet att vara en dålig förvaltare på fondtorget. Nuvarande krav kan inte stoppa det, säger Fransson.

Vad gäller de kryphål som nämns i utvärderingen så är det inte en obefogad oro. Myndigheten har själv i sin löpande granskning upptäckt vissa delar i lagstiftningen som vissa aktörer mycket väl kan komma runt om man inte agerar tidigt och täpper till hålen, menar Fransson.

Styrning av valmiljön och möjligheten att fondtorget om ett tag är tillbaka på över 800 fonder har att göra med att vissa bolag kanske väntar på att uppnå vissa krav. Så fort de gör det kan nya ansökningar komma. Pensionsmyndigheten har märkt att intresset fortfarande är stort från branschen för att vara med på fondtorget.

- Vi skulle ju kunna reglera några av kraven på något sätt och till exempel skriva in en gräns för antalet fonder per bolag men samtidigt är det svårt att hela tiden justera. Det är bättre om översikten görs enklare och att vi kan styra valmiljön bättre.

Ska fondtorget förbättras från den här nivån är det viktigt att steg 2 genomförs enligt nuvarande plan. Det är Pensionsmyndigheten tydlig med.

- De tre punkterna vi skriver om som vi vill åtgärda görs betydligt bättre i ett upphandlat förfarande. Det är viktigt att påpeka att steg 1 aldrig var tänkt som någon långsiktig lösning och den är inte heller långsiktigt hållbar utan skulle komma tillrätta med problemen med säkerhet och konsumentskydd.

I rapporten skriver myndigheten också att det med nuvarande lagstiftning saknas stöd för uteslutning av fonder som huvudsakligen är inriktade mot svenska marknaden. Det är inget Pensionsmyndigheten vill, utan konstaterar bara i rapporten att så är fallet. De fonderna som i nuläget finns på fondtorget, men som marknadsförs mot svenska fondsparare, är för det mesta registrerade i Norge och Finland och i viss mån även Luxemburg.

- Det är inget vi tycker behövs och det är inte så att svenska fonder skulle vara bättre än utländska. Vi har ju kraven på kapital som fonderna ska ha utanför premiepensionen och känner oss dessutom bekväma med UCITS-lagstiftningen, säger Erik Fransson.

En sak som Pensionsmyndigheten däremot gärna ser är bättre myndighetssamverkan. Vikten av detta har även påpekats av Riksrevisionen.

Under 2020 har fondtorgsavdelningen initierat ett arbete i syfte att fördjupa samverkan mellan Pensionsmyndigheten och Finansinspektionen, för att underlätta informationsutbyte sinsemellan. Här vill Pensionsmyndigheten gärna att ett samarbetsavtal tecknas med FI för att arbetet för ökat konsumentskydd ska underlättas.