21 sep 2020 13:36

Nya inkomstpensionstillägget sväller till 6 miljarder 2022

Det mesta i budgetpropositionen har som vanligt "läckt" ut på förhand för att ge maximal publicitet. Det blir dock lite intressant att notera hur det som måste kallas nyspråk smiter in i formuleringarna när det gäller inkomstpensionstilläget. På presskonferensen i dag sa finansminister Magdalena Andersson så här:

- Det som är bra med det här är ju att det blir mer pengar i plånboken men det ökar också respektavståndet mellan dem som har jobbat ett helt yrkesliv och de som inte har gjort det.

Det här har ju varit argumentet för införandet ända sedan det först presenterades av Stefan Lövén i ett tal i Borlänge 2018 och som sedan kläddes i ord och siffror av socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (s) med hjälp av en enig Pensionsgrupp.

Av statsbudgeten framgår nu att inkomstpensionstillägget under 2021 kommer att kosta knappt två miljarder kr. Då avser det bara en del av året, september - december 2021.

År 2022 blir kostnaden för tillägget 6 miljarder kr, då tillägget ska beräknas på hela året. Året efter handlar det om 5,7 miljarder. För att sätta kostnaderna för inkomstpensionstillägget kan det jämföras med garantipensionerna som väntas kosta 13-14 miljarder kr per år.

Inkomstpensionstillägget för de grupper som träffas av det kostar alltså nästan hälften så mycket som garantipension till ålderspension. Bostadstillägget är budgeterat till omkring 10 miljarder kr medan äldreförsörjningsstödet budgeteras till knappt två miljarder kronor enligt regeringens budget.

Om man sedan läser i budgeten vad som är målet med utgiftsområdet "Ekonomisk Trygghet vid ålderdom" har man utgått från målet som sattes av riksdagen 2018. Där står att informationsgivningen ”ska ge pensionsspararna goda möjligheter att bedöma sin samlade framtida pension och vad som påverkar den.” Vidare ska målet vara att "Kunskapen om livsinkomstprincipens betydelse för den framtida pensionen ska öka för kvinnor och män."

Men den egna expertmyndigheten, Pensionsmyndigheten, har påpekat i sitt remissvar på reformförslaget att marginaleffekterna för vissa individer kan bli uppemot 100 procent, efter det att man inför inkomstpensionstillägget. För de berörda innebär det att det inte kommer att bli mer pension om man jobbar längre utan tvärtom. Detta för att inkomstpensionstillägget påverkar kalkylen.

Det betyder att livsinkomstprincipen sätts ur spel för vissa grupper, som får rätt till det nya inkomstpensionstillägget.

Det kommer att bli en utmaning för Pensionsmyndigheten att klara av informationsgivningen till framtida pensionärer i den här situationen, om man samtidigt ska framhålla att det lönar sig att stanna kvar längre på arbetsmarknaden. Det kommer att gälla många, men långt ifrån alla.