Förslaget om inkomstpensionstillägget rör egentligen inte Skatteverkets verksamhet. Dock har det under analysen av hur förslaget utformats dykt upp vissa synpunkter som myndigheten nu väljer att dela med sig av i ett remissvar.
Det handlar om den trappvisa utformningen av förslaget, som enligt Skatteverket ger tröskeleffekter i de fall en beloppsgräns passeras. Vid en avtrappning kan det innebära att en högre inkomstgrundande ålderspension leder till en mindre total allmän pension inklusive tillägget jämfört med vad en från början lägre inkomstgrundande pension skulle leda till.
"En person med en allmän inkomstpension om 179 900 kronor per år får enligt förslaget 5 100 kronor i tillägg vilket tillsammans ger 185 000 kronor. Om personen i stället haft 180 000 kronor i allmän pension får hen enligt förslaget 4 500 kronor i tillägg vilket tillsammans ger 184 500 kronor. En sådan situation kan framstå som märklig och orättvis. En konstruktion där tillägget kontinuerligt fasas ut (och in) skulle ge jämna marginaleffekter och liknande situationer skulle undvikas", skriver Skatteverket.
Syftena med tillägget är att öka drivkraften till arbete. Det ska helt enkelt löna sig att ha arbetat, som det lyfts fram under förslagets beredning. Men tilläggets eventuella effekter på pensioneringsbeslutet avhandlas inte i konsekvensanalysen. Skatteverket menar att förslaget kan ge både positiva och negativa effekter på pensioneringsbeslutet.
"Tillägget medför en inkomsteffekt som kan medföra tidigare pensionering, men påverkar också utbytet av att ytterligare tid på arbetsmarknaden. Det senare kan, beroende på om personen befinner sig i upp- eller avtrappningen av tillägget, antingen öka eller minska. Ett ökat (minskat) utbyte kan förväntas leda till längre (kortare) tid på arbetsmarknaden."