En ny rapport från Pensionsmyndigheten om pensionsåldrar och arbetslivets längd visar att 65 år fortfarande är den vanligaste pensioneringsåldern.
Det framgår också att Stockholms län har högst medelpensioneringsålder med 64,7 år medan Norrbotten har lägst med 64,1 år.
Utvecklingen av medelpensioneringsåldern är ganska lik över tid, men samtidigt visas i rapporten att en större andel av de nyblivna pensionärerna valt att gå i pension före eller efter 65 år än tidigare. För årskullen född 1938, som fyllde 65 år under 2004, gick 77 procent i pension vid 65 år. I årskullen 1954, som fyllde 65 år under 2019, var det lite drygt 40 procent som gick i pension vid 65 år.
"Det är inte några stora skillnader i medelpensioneringsålder, varken över tid eller mellan länen. Som mest skiljer det ungefär sju månader mellan de olika länen år 2019 och för hela riket är skillnaden mellan 20042019 bara fem månader", säger Hanna Linnér, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Åldern för när personer börjar tjäna in till sin allmänna pension har varit ganska konstant sedan slutet av 90-talet. Kvinnor börjar tjäna in tidigare än män och lämnar även arbetslivet tidigare, enligt Pensionsmyndigheten.
"Inträdesåldern har varit ganska oförändrad ända sedan 90-talet, oavsett vilket mått vi använder. Vi kan inte se någon större förändring i vid vilken ålder som ungdomar i Sverige börjar arbeta", säger Alexander Carneck, analytiker på Pensionsmyndigheten.
Genomsnittligt antal år som personer tjänar in till sin allmänna pension beräknas för 2019 till 42,1 år. Antalet år med intjänande till allmän pension har ökat stadigt sedan första mätpunkten 2004. Ökningen i genomsnittet beror på att kvinnors genomsnittliga antal år stigit för varje år. Skillnaden mellan könen i genomsnittligt antal år har minskat från 7,7 år till 1,5 år under perioden 20042019.