Utredningen om grundpension, som kom till efter det att EU-domstolen kom fram till att den svenska garantipensionen är en minimiförmån och att den kan tjänas in även i andra länder.
Utredningen "Grundpension" som nu remissbehandlas föreslår att garantipensionen ska döpas om till "Grundpension". Förmånen ska tjänas in av den försäkrade och beräknas utifrån den tid som personen har arbetat eller varit bosatt i Sverige.
Den nya förmånens belopp ska motsvara garantipensionens nuvarande nivå och avtrappas mot den inkomstgrundade allmänna pensionen.
Men frågan är om den rimmar med EU-domstolens sätt att se på rättsläget. Det statliga institutet SIEPS, Svenska institutet för Europapolitiska Studier, välkomnar hövligt i sitt remissvar att det varit bra av regeringen att tillsätta utredningen och att utredaren haft fria händer att utforma lagstiftning som skulle kunna hålla i EU.
Men SIEPS varnar för att det kan misslyckas och skriver:
"Det bör inledningsvis påpekas att enskildas rätt till pension har koppling till äganderätten och att intrång i äganderätten (som inbegriper rätt till pension) måste ske med stöd i lag, ha ett legitimt syfte och stå i proportion till det syfte som ska uppnås. Detta följer av Europakonventionens rättspraxis, vilken är en del av både den svenska rätten och av unionsrätten. Det svenska pensionssystemet utgör ett komplext regelverk. Sieps vill uppmärksamma vikten av att det föreslagna regelverket tar en viss höjd för att EU-domstolen inte ska anse att också den nya grundpensionen är att betrakta som en minimiförmån. Om den föreslagna lagstiftningen tar sådan höjd eller inte har Sieps dessvärre inte möjlighet att uttala sig om."
Sieps vet alltså inte om utredningens förslag kommer att gillas om en framtida lagstiftning prövas i domstol. Man nöjer sig med att varna för att den inte gör det och skriver:
"Sieps vill uppmärksamma vikten av att det föreslagna regelverket tar en viss höjd för att EU-domstolen inte ska anse att också den nya grundpensionen är att betrakta som en minimiförmån. Om den föreslagna lagstiftningen tar sådan höjd eller inte har Sieps dessvärre inte möjlighet att uttala sig om. Däremot vill vi på ett principiellt plan - uppmärksamma lagstiftaren om att EU-domstolen är lagstiftningens yttersta uttolkare, i det fall att unionslagstiftningen ligger till grund för den nationella lagstiftningen."
Kort sagt, Sieps vet inte heller vad som gäller, men oroas av att EU-domstolen kanske vet. Då kan den svenska lagstiftningen underkännas, när den väl kommit på plats.