18 mar 2020 12:31

Konsumentverket om MiFID 2 i MiFIR: Digitalisera gärna men låt papper finnas kvar

EU-kommissionen har gått ut med en så kallad konsultation (motsvarande ett remissförfarande) för att få reda på hur olika instanser i unionen ser på hur regelverken om försäkringsdistribution och värdepappersrådgivning fungerat hittills och för att få in synpunkter på tänkbara förändringar av direktiven.

Konsumentverket svarade nu i veckan och har valt att bara fokusera på de delar som handlar om konsumentskyddet.

I konsultationen ställs frågan huruvida en utfasning av pappersbaserad information skulle vara önskvärd och, i sådana fall, hur en sådan utfasning lämpligen skulle kunna genomföras.

Motiven till en eventuell utfasning bedöms vara hållbarhetsaspekter, men även det faktum att allt fler konsumenter/kunder använder sig av digitala kanaler för att ta del av finansiell information.

Konsumentverket uppmuntrar visserligen åtgärder som vidtas i syfte att minska mängden papper av hållbarhetsskäl men vill ändå inte helt släppa dokumentation på papper och skriver:

"Verket delar visserligen synen att alltfler konsumenter/kunder tar del av information i digitala kanaler. Detta rör dock inte samtliga, varför det måste finnas möjlighet att ta del av fullständig information även för de som inte använder sig av digitala vägar. Verket anser därför att den pappersbaserade informationen även fortsättningsvis bör finnas kvar och även vara en utgångspunkt vid tillhandahållande av information."

I konsultationen finns även förslag på att göra det lättare för kunder att uppgradera sig till "professionella" och på så sätt ges möjlighet att handla eller få råd om mer komplexa produkter.

Hittills har gränsen för att bli professionell enligt reglerna krävt att man förvaltar mer än en halv miljon euro, har yrkeserfarenhet och erfarenhet av handel på marknaden. Om två av dessa tre krav är uppfyllda ska det vara möjligt att omklassificera sig. Det här har Konsumentverket inga större problem med och skriver:

"Att som icke-professionell kund omklassificeras till professionell är ett aktivt val från konsumentens/kundens sida. Det föreligger alltså ingen risk att en sådan omklassificering kan ske utan konsumentens/kundens vetskap", skriver verket, som verkar tycka att beloppsgränsen på 500 000 euro skulle kunna sänkas.

Viss oro anas dock för att konsumenter ska ha för hög tilltro till sin egen förmåga och att de därmed löper risk och att de då har ett lägre skydd. Verket skriver:

"Om en icke-professionell kund omklassificeras till professionell lyder denne dock under lägre ställda skyddsregler, bland annat vad gäller lämplighetsbedömningen, vilket måste betraktas som negativt ur ett konsumentskyddsperspektiv."

Här finns i diskussionen ett förslag att hitta en ny mellanmjölkskategori kallad "semiprofessionella" kunder, något som verket säger sig vara "tveksamt" till.

Inte heller vill man att det ska införas "snabbspår" där kunderna ska göra affären och först därefter ta del av information om till exempel risk och kostnader.

"Enligt direktivet om distansförsäljning av finansiella tjänster till
konsumenter ska konsumenten/kunden alltid, innan distansavtal ingås, erhålla information om totalpris för den finansiella tjänsten, vilket inkluderar uppgift om alla arvoden, avgifter och kostnader samt alla skatter och avgifter som betalas genom leverantören."

Kort sagt vill verket att kunder och rådgivare ska tvingas vara eftertänksamma, säkert något som många önskar att de hade varit historiskt.