9 mar 2020 12:41

Svenskt Näringsliv vill städa bland arbetsgivaravgifterna

Svenskt Näringsliv har börjat kampanja mot att arbetsgivaravgifterna inte är transparenta och att de till stor del faktiskt är dolda skatter. Måltavlan är den så kallade allmänna löneavgiften som ökat kraftigt under åren men som, enligt Lotta Persson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Gävleborg, är en ren skatt.

Det skriver hon i en debattartikel i Arbetarbladet, som utkommer i Gävleborg, och i flera andra lokaltidningar i dag.

"Ökad transparens och tydlighet behövs också kring arbetskraftskostnaderna. Det som inte syns i lönekuvertet är arbetsgivaravgiften. Den är tänkt att finansiera trygghetssystem som sjukförsäkring, föräldraledighet och pensioner med mera. I praktiken är dock försäkringsmässigheten svag", skriver hon.

Arbetsgivaravgifterna uppgår till 31,42 procent av lönen. Delposten allmän löneavgift svarar för 11,62 procent och har höjts från 2,6 procent som gällde 1995, när den infördes.

"Den allmänna löneavgiften saknar koppling till försäkringssystemet och är att betrakta som en ren skatt på arbete", skriver hon och påpekar att det ytterst är löntagarna som står för fiolerna.

"På lång sikt talar mycket för att löntagarna bär hela arbetskraftskostnaden. Ökad transparens kring arbetskraftskostnadens sammansättning skulle ge möjlighet att bättre värdera nytta och förmåner i förhållande till samhällsekonomisk kostnad för offentliga system, det vill säga se båda vågskålarna - vad man får och vad kostnaden är. En ökad synlighet skulle alltså underlätta överskådlighet och utvärdering. Ytterst är det en demokratifråga."

Påhoppet på den allmänna löneavgiften är något som även Forenas Håkan Svärdman varit på i debatten. I försäkringsfacket Forenas reformförslag för pensionssystemet såg han möjligheten att använda sig av den avgiften för att möjliggöra högre avsättningar till det allmänna pensionssystemet.

Frågan är bara vilka andra kostnader för staten som skulle behöva skäras bort om löneavgiften ska sänkas eller göras försäkringsmässig och alltså gå till framtida pensionärer, snarare än till statskassan.