En ny rapport som kartlagt konstnärernas villkor som pensionärer visar att de i högre grad fortsätter att arbeta efter 65 års ålder än den övriga befolkningen. Över hälften, 52 procent, har andra inkomster utöver sin pension, medan motsvarande siffra för hela befolkningen är 38 procent.
Dessutom framgår det att det finns en risk med att konstnärer missgynnas av nuvarande pensionssystem eftersom den bygger på ett långt yrkesliv med tjänstepension. Konstnärer har ofta långa utbildningar och lång etableringstid. Enligt det gamla ATP-systemet beräknades istället pensionen på de bästa inkomståren.
En av slutsatserna i "Konstnärerna och deras villkor som pensionärer" som gjordes av Konstnärsnämnden är att konstnärers samlade förvärvsinkomst tidigare i yrkeslivet är lägre jämfört med övriga befolkningen och högre efter 67 år. Det beror just på att de fortsätter att arbeta efter pensionsåldern i högre grad än övriga och de tappar därmed inte sin "ekonomiska förmåga".
Dessutom är andelen konstnärer med låg ekonomisk standard något högre i jämförelse med hela befolkningen, 18 procent respektive 13 procent.
Det ges inget konkret svar i rapporten till varför konstnärer i högre grad fortsätter att arbeta efter 65 men samtidigt belyses det faktum att tjänstepensionen som helhet för yrkesgruppen är låg i jämförelse med andra i arbetslivet.
Därför är det inte alls orimligt att anta att de behöver kompensera för en lägre eller i vissa fall ingen tjänstepension. Vissa områden ligger förvisso i linje med resten av befolkningen, som film, musik och dans. Samtidigt har områden som bild och form, där andelen egenföretagare också är högst, hamnat lägst när det gäller tjänstepension.
I rapporten noteras även att det inte finns större skillnader vad gäller privat sparande mellan konstnärsgruppen och övriga befolkningen.