11 feb 2020 12:28

Skandia: Förtroende för PPM är fortsatt lågt men ökar

Förtroendet för PPM-systemet nåde botten under 2018 på grund av Allraskandalen som uppdagats året innan. Nu verkar det ha vänt något, enligt en ny Novusundersökning som Skandia låtit göra.

Var fjärde svensk har ett högt förtroende för systemet nu. Men det är fortfarande tre av tio som uppger att de har ett lågt förtroende för PPM. Störst är gruppen som har svarat "varken eller" på frågan om de har ett högt eller lågt förtroende och den uppgår till 38 procent.

Det låga förtroendet är ett problem men Skandia menar att det finns rationella argument som talar för att ryktet är oförtjänt dåligt, särskilt med tanke på hur mycket pengarna växer.

"Premiepensionspengarna har vuxit med i genomsnitt 7,7 procent per år sedan starten 1995, jämfört med 3,1 procent för pensionsrätterna inom den allmänna inkomstpensionen. Med andra ord är pensionerna väsentligt bättre som följd av premiepensionen än om den inte skulle funnits", säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia.

Två av tio har svarat att de inte litar på fonder och fondbolag i PPM-systemet. Andra anledningar som uppgetts för det låga förtroendet är svårigheten att förstå systemet samt att det kräver mycket tid och kunskap att sätta sig in i.

"Bidragande orsaker till det låga förtroendet är skandalerna runt en rad fondbolag för ett par år sedan. Det syns också i våra mätningar där 2018 var ett förtroendemässigt bottenår för premiepensionen. Därefter har förtroendet repat sig något. Pensionsmyndigheten har genomfört en rad åtgärder för att stärka kvaliteten på fondtorget och få bort oönskade aktörer. Det borde på sikt stärka förtroendet ytterligare", uppger Mattias Munter.

Undersökningens resultat kommer bara tre dagar innan remisstiden för Mikael Westbergs PPM-utredning om det upphandlade fondtorget går ut. En slump eftersom Skandias årliga undersökning brukar presenteras i samband med att det orange kuvertet skickas ut, men frågan borde vara angelägen för alla som engagerar sig i premiepensionssystemet, uppger Mattias Munter för Pensionsnyheterna.

Det kan också vara värt att notera att undersökningen gjordes innan domen i Allramålet kom, men Munter tror inte att resultatet hade påverkats nämnvärt om den gjorts efter istället.

- Ett dåligt börsår hade sannolikt haft större effekt och det är där jag ser nästa prövning för systemets förtroende, särskilt givet den höga risknivån i förvalsfonden, säger han.