7 nov 2019 12:13

Att kunna påverka risknivån själv är mest relevanta aspekten av pensionssparande, enligt PPM-utredningen

Kommittédirektivet för utredningen om ett upphandlat fondtorg handlade specifikt om hur upphandlingar av enskilda fonder ska ske på bästa sätt. Utredare Mikael Westberg identifierat två äldre utredningar som hade förslag som på ett ännu bättre sätt både skulle sänka kostnaderna samt säkerställa den bästa förvaltningen.

Ett av de är 2005 års betänkande "Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs", där Annika Sundén samt Pensionsmyndighetens nuvarande generaldirektör Daniel Barr var sakkunniga. Slutsatsen blev förvisso att systemet även i fortsättningen skulle vara ett öppet fondförsäkringssystem, men de sakkunniga lämnade ett särskilt yttrande över betänkandet där de föreslog en alternativ konstruktion av PPM-systemet.

Pensionsspararna skulle i stället för ett stort fondutbud erbjudas ett mindre antal breda tillgångsslagsfonder som antingen dåvarande Premiepensionsmyndigheten eller Sjunde AP-fonden skulle upphandla förvaltare till på den institutionella marknaden.

Ett annat alternativ i det särskilda yttrandet var att låta dåvarande PPM eller Sjunde AP-fonden sätta ihop en handfull färdiga portföljer med tre till fem riskkategorier samt en generationsfond.

Lägre fondförvaltningskostnader och ett mer överblickbart urval för spararen skulle bli resultatet samt en mindre risk för "systematiskt negativa utfall". Nackdelen här skulle å andra sidan bli det klart mindre urvalet men istället skulle valfriheten vara att spararen kan fritt välja en egen riskpreferens.

Departementspromemorian "Vägval för premiepensionen" är ett annat betänkande som hade goda inslag. Framför allt alternativ 2 som föreslogs skulle kunnat skapa ett bättre system. Det alternativet innebar att ett nytt statligt fondtorg skulle skapas med upp till tio valbara fonder med intern och extern förvaltning. Fonderna skulle ha olika risk- och investeringsinriktning som fritt skulle kunna väljas. Även i alternativ 2 fanns
ett ickevalsalternativ som skulle vara utgångspunkten.

Valfriheten skulle enligt promemorian således begränsas när det gällde fonder och fondbolag. I stället skulle valfriheten handla om att välja och anpassa risknivån på sitt pensionssparande.

I dessa två förslag ser den nuvarande utredaren tydliga fördelar, men den här gången fanns det inte utrymme i utredningen för idéer med en liknande inriktning.

"Utredningen ser dock tydliga fördelar med de förslag som lämnats i det särskilda yttrandet över betänkandet "Svårnavigerat? Premiepensionssparande på rätt kurs" samt det förslag som följer av alternativ 2 i Vägvalspromemorian. Sådana lösningar skulle ge möjlighet för
spararna att själva påverka risknivå och placeringsinriktning, vilket enligt utredningen är de mest relevanta aspekterna av valfrihet inom pensionssparande, samtidigt som kostnaderna för systemet skulle kunna hållas nere på en minimal nivå. Den typ av aggressiv och vilseledande marknadsföring som varit förhållandevis vanlig inom premiepensionssystemet skulle helt upphöra. Risken för oegentligheter skulle dessutom minimeras", framgår det av betänkandet.

Det är tydligt att utredare Westberg gärna sett att han fått ta i mer än han hade direktiv till.