3 okt 2019 12:31

Förenade fondbolag lobbar mot upphandlat fondtorg

Det finns ingen anledning att gå från ett öppet fondtorg till ett upphandlat fondtorg med ett slutet statligt urval med färre fonder. Övergången skapar bara nya problem samt leder till sämre konkurrens, sämre avkastning och lägre pensioner.

Den slutsatsen dras i en ny rapport som Ulf Kristerssons före detta rådgivare Mikael Sandström skrivit på uppdrag av fondförvaltarna Carnegie Fonder, Didner & Gerge, East Capital, Lannebo och Öhman och som nu skickats till beslutsfattarna på läsning.

Att problemen som nu gett upphov till storstädningen inom premiepensionen förekommit har att göra med att kraven varit för svaga och tillsynen för dålig. Men nu genomförs omfattande reformer och reglerna har blivit mycket hårdare. Åtgärderna kan förväntas lösa de uppmärksammade problemen.

Mot den bakgrunden menar Sandström i rapporten att nästa steg med det upphandlade fondtorget inte behövs eftersom inget tyder på att det finns återstående problem som inte redan hanterats genom de pågående förändringarna. I alla fall så borde beslutsfattarna låta steg 1 få effekt och under en femårsperiod utvärdera det nya systemet innan de går vidare.

"Upphandling löser inga problem utan riskerar att skapa nya. I värsta fall hotas hela premiepensionssystemet. Valfriheten blir mindre; maktkoncentratrationen ökar; kapitalförsörjningen till svenska företag riskerar att försämras och det aktiva ägandet försvagas. Risken är stor att avkastningen och därmed pensionerna blir lägre. Ett statligt fondurval innebär också att riksdag och regering ikläder sig ett implicit ansvar för de fonder som finns på torget. Istället bör fondtorget utvecklas för att göra det lättare för pensionsspararna att göra välinformerade val", framgår det av rapporten.

Där står också att valfriheten på fondtorget utnyttjats och har varit mycket uppskattad. Ungefär hälften av spararna har gjort ett aktivt val och de som har gjort det har i genomsnitt större sparande på fondtorget, vilket innebär att runt två tredjedelar av kapitalet är placerat i aktivt valda fonder.

Sandström lyfter i rapporten också fram att kapitalet som tillkommit varit viktigt för svenska företag. Det finns ett större antal svenska småbolagsfonder på fondtorget och mycket av kapitalet är i allmänhet investerat i svenska aktier, till skillnad från AP7 Såfa. Slutsatsen är alltså att valfriheten är bättre för den svenska ekonomin.

Försämra alltså inte valmöjligheterna utan hjälp istället spararna göra aktiva och mer välinformerade val. Bättre valverktyg borde utvecklas, till exempel för att bedöma rätt risknivå med hänsyn taget till återstående tid till pension, övrigt sparande och personlig riskpreferens. De valverktyg som redan finns skulle kunna utvecklas för att hjälpa spararna att välja hållbara fonder eller på annat vis anpassa valet efter egna preferenser, menar Sandström.

"Fondtorget kan, delvis genom ovanstående åtgärder, användas för folkbildning med syfte att höja medvetenheten om behovet att planera för pensionen. Fondtorget kan därmed få betydelse, inte bara för människors pensioner, utan för att allmänt höja kunskapen om hur vår ekonomi fungerar. På så vis realiseras pensionsgruppens intention bakom den nu pågående reformeringen av pensionssystemen, det vill säga att grundprinciperna och styrkorna i pensionssystemet ska bevaras, men att systemet i delar behöver moderniseras för att bli ännu bättre på att leverera trygga pensioner", enligt rapporten.