De totala pensionsskulderna som andel av lönesumman, alltså summan av gammal och ny skuld, var som störst 2013 och minskar nu kontinuerligt. Minskningen beror som bekant på att den gamla, stora skulden är under avveckling men den kommer finnas kvar under lång tid, skriver Sveriges Kommuner och Landsting i sin nya ekonomirapport.
Den nya skuld som är under uppbyggnad förväntas vara störst som andel av lönesumman runt år 2035. Inom regionerna är denna skuld redan betydande och nästan i nivå med den gamla skulden när den var som störst, vilket beror på många höginkomsttagare.
SKL redovisar hur olika delar av pensionskostnaderna utvecklas för kommunerna. Kostnader för förmåner intjänade före 1998 minskar i snabb takt medan kostnaderna för det nya avgiftsbestämda pensionssystemet ökat i takt med att andelen högavlönade som omfattas av det ökar.
Kostnader för förmånsbestämda pensioner intjänade före 1998 ökar de närmast kommande åren, mest på grund av hur basbeloppen utvecklas men även på grund av kraftiga löneökningar. Löneökningarna väntas slå igenom successivt de kommande åren.
"Det kan bland annat röra sig om lärarlönesatsningar. Många lärare har en lönenivå kring 7,5 inkomstbasbelopp, vilket gör att en löneökning sent i arbetslivet kan få stor effekt på pensionskostnaden. Det kan också röra sig om kraftiga löneökningar för enskilda individer eller höga löner för nyanställda, vilket kan vara en konsekvens av en ökande lönekonkurrens", enligt rapporten.
Kostnaderna för förmånsbestämda pensioner intjänade efter 1998 väntas minska efter 2021, enligt SKL:s antaganden om pris- och löneutveckling som ligger i beräkningen. Samtidigt skriver SKL att utvecklingen kan bli annorlunda om lönerna fortsätter öka i samma takt eller om inflationen blir högre.