Att finansbranschen konsolideras är ingen överraskning och en naturlig följd av en hårdare reglering och betydligt bättre transparens, något som gör att avgiftsnivåerna sjunker. Många finansiella tjänster reduceras i rask takt till råvaror och banker och försäkringsbolag får finna sig i att förvandlas till grossister i pengar eller försäkringsrisk. Och några snabba innovationer för att vända situationen och öka lönsamheten i produkterna ligger inte i faggorna, nu när Pandoras ask öppnats och det mesta blivit mer synligt för kunder och uppköpare.
I det här läget siktar aktörerna, som AoN och Willis Towers Watson i dag, på att komma över större volymer för att möta avgiftspressen och utnyttja stordriftsfördelarna, som är enorma i finansbranschen.
Även från den svenska horisonten har vi sett en betydande konsolidering i förmedlarmarknaden där allt fler samlas hos de stora aktörerna. På fondsidan har Pensionsmyndighetens nya krav för medverkan på fondtorget redan lett till en kraftig rationalisering och mer kommer, var så säker. Även fondförsäkringsbolagen har minskat antalet deltagare på sina fondtorg.
Lite hädiskt skulle man kunna undra om det verkligen finns något mervärde i att det ska finnas många fondtorg på en lokal marknad. I förlängningen får de snarare funktionen av börser och även om det finns flera börser i Sverige så finns det fortfarande fler olika fondtorg. Frågan är bara hur länge till.