Av de fyra buffertfonderna blev årets vinnare AP6 med sin avkastning på 9,6 procent, väsentligt högre än AP1-4 som antingen redovisade en svagt negativ eller svagt positiv avkastning för 2018.
Första AP-fonden redovisar -0,7 medan Tredje AP-fondens avkastning efter kostnader blev 0,6 procent. För AP4 uppgick avkastningen till -0,2 procent efter kostnader. Sämst gick det för Andra AP-fonden där det blev -1,3 procent för helåret 2018.
En trend bland buffertfonderna är att bland annat onoterade tillgångar som riskkapital och fastigheter levererat starka siffror och dämpat aktiemarknadens negativa påverkan.
Andra AP-fondens vd Eva Halvarsson uppgav vid rapportens publicering att "nedgången i aktieportföljen motverkades av god avkastning på bland annat riskkapitalinvesteringar, fastigheter och kinesiska statsobligationer".
För Tredje AP-fondens del meddelade vd Kerstin Hessius att fastighetsinvesteringar, övriga onoterade tillgångar och valutapositioneringen höll emot och bidrog till det positiva resultatet när aktier, den viktigaste avkastningskällan, bidrog negativt med 4,7 procentenheter.
Svenska aktier och fastigheter bidrog mest positivt till Fjärde AP-fondens årsresultat.
Därför är tonerna inom Första- till Fjärde AP-fonden positiva vad gäller de nya placeringsreglerna för buffertfonderna, som trädde i kraft den 1 januari och framför allt vad gäller möjligheterna att kunna investera mer i onoterade tillgångar. Med de nya reglerna tillåts andelen illikvida tillgångar uppgå till 40 procent jämfört med tidigare fem procent.
Så här skriver bland annat AP4 i sin årsredovisning:
"AP4 välkomnar de moderniserade placeringsreglerna vars ökade allokeringsmöjligheter ger AP-fonderna bättre förutsättningar dra nytta av fördelarna med den unika långsiktiga investeringshorisonten. Förändringarna möjliggör en portföljkonstruktion som leder till ökad förväntad avkastning och ökad diversifiering i portföljen. AP4 menar även att det är viktigt att de ökade allokeringsmöjligheterna kompletteras med möjligheter till direktinvesteringar i onoterade bolag och krediter. Dessa möjligheter skulle skapa förutsättningar för långsiktiga och mer kostnadseffektiva investeringar inom onoterade tillgångar. Att kunna komplettera fondinvesteringar med direktinvesteringar är också i linje med rådande marknadstrender och praxis".