Genom att rösta igenom förslaget i ekonomiutskottet sätter Europaparlamentet press på medlemsländerna i rådet att komma vidare i sina interna förhandlingar. Men en majoritet av medlemsländerna är emot att ge mer makt till EU-myndigheterna. Det är i princip bara Frankrike och några sydeuropeiska länder som vill gå kommissionen till mötes.
Rådet står mycket långt ifrån parlamentet i synen på myndigheterna och framtida trialogförhandlingar kommer att bli mycket komplicerade, om det kommer att hinnas med under Rumäniens ordförandeskap och före Europaparlamentsvalet i maj. Medlemsländerna har inte bråttom med att komma fram till en kompromiss, utan kommer snarare förhala processen så att trialogförhandlingar inte kommer igång före Europaparlamentsvalet i vår.
Genom att förhala processen kommer Kommissionen, rådet och parlamentet att tvingas börja om från ruta ett sent i höst efter det att ett nytt parlament valts och en ny EU-kommission tillträtt. Till exempel kommer den tongivande franska socialisten Berès att inte ställa upp för nyval. Och parlamentet kommer sannolikt att göra en högersväng efter valet då till exempel det försvinner 20 ledamöter från brittiska Labour på grund av brexit, så det är inte alls säkert att det nya parlamentet har samma åsikter som det gamla, och vill inte vara bundna av det gamla parlamentets åsikter.
Vi kommer ju också ha en ny ordförande för EU-kommissionen och sannolikt en ny kommissionär med ansvar för finansiella frågor - och det är ett oskrivet kort hur de kommer vilja att agera.
Frågan om finansieringen av EU-myndigheterna är långt ifrån löst. På grund av Brexit förlorar ju EU en nettobidragsgivare, vilket gör att det på sikt kan bli problem att finansiera myndigheterna. Sverige och andra länder vill inte betala mer för dessa myndigheter via EU-budgeten. EU-kommissionen vill att industrin ska betala mer, men det motsätter sig stora delar av industrin, vilka är starka lobbyister i EU-maskineriet. Kanske blir hela förslaget en hyllvärmare.