17 dec 2018 12:10

Ny FTF-rapport visar att pensionssystemet passar illa för utrikesfödda

Det svenska pensionssystemet missgynnar dem som är födda utomlands och kommer till Sverige mitt i livet. Det visar en ny rapport från FTF - facket för försäkring och finans.

Rapporten tar sin utgångspunkt utifrån de villkor som möter utrikesfödda som har invandrat till Sverige när de var mellan 25 och 30 år mellan åren 1980 och 2000.

FTF:s prognos visar att den genomsnittliga allmänna pensionen för utrikesfödda som bor i de utsatta stadsdelarna uppgår till mellan 9 995 och 10 050 kronor per månad. Det motsvarar mellan 73 och 77 procent av den genomsnittliga allmänna pensionen för inrikesfödda vilket ger en skillnad på mellan 32 200 och 45 300 kronor om året.

Om man invandrar till Sverige mitt i livet blir effekterna mycket stora på storleken på pensionen. Utrikesfödda får enligt rapporten en sammanlagd pension som motsvarar mellan 64 till 72 procent av motsvarande pension som en inrikesfödd kan beräknas få.

- Det som överraskar mig med resultat är att man måste vara åtta år längre i arbetslivet eller kompensera med stora tjänstepensionsinsättningar för att komma ifatt dem som bott och arbetat i Sverige hela livet, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket FTF, till Pensionsnyheterna.

Rapporten visar att en orsak bakom utrikesföddas lägre pensioner är att färre har tjänstepension. FTF uppskattar att omkring 60 - 80 procent av samtliga utrikesfödda som ingår i studien har tjänstepension, medan motsvarande andel för inrikesfödda är 93 till 97 procent.

- Jag är inte direkt förvånad av resultat att pensionsgapet för den allmänna pensionen är stort. Om man också tar hänsyn till tjänstepensionen så blir det ännu större eftersom många utrikesfödda arbetar i branscher som inte ger någon eller låg tjänstepension. Våra antaganden bygger på vad man normalt har i tjänstepension, säger Håkan Svärdman.

Enligt FTF så finns två̊ alternativ för att minska pensionsgapet för utrikesfödda. Det första är att påbörja ett privat pensionssparande på 2 700 till 3 000 kronor per månad under minst 15 år, ifall man vill gå̊ i pension vid 65 år. Det andra alternativet är att senarelägga ålderspensionen till 70 – 73 år.

- Vi behöver höja pensionsåldern, men också betala in mer till pensionssystemet. Det är underfinansierat. I praktiken betalas det in 17,5 procent till systemet och inte 18,5 procent som det var tänkt när pensionssystemet skapades i början av 90-talet. Det finns ett överskott från arbetsgivaravgifterna, som inte används till pensionssystemet, säger Håkan Svärdman.

Enligt Svärdman så är A-kassan överfinansierad med 17 miljarder kr.

- Det finns redan ett överskott som man kan ta av utan att höja arbetsgivaravgiften, säger han.

Pensionsnyheterna: Vad förväntar ni er att rapporten ska leda till?

- Jag förväntar mig att vi får en diskussion. Det är viktigt att uppmärksamma problematiken och peka på möjliga lösningar. Utformningen av pensionssystemet är inte "rocket science", så jag förväntar mig att våra förslag till ändringar av pensionssystemet går att genomföra relativt snabbt, säger Håkan Svärdman.