11 dec 2018 13:05

SKL svarar på Skandias kritik mot landstingens pensionsskuld

Chefsekonom Annika Wallenskog på SKL bemöter i ett blogginlägg Skandias rapport som Pensionsnyheterna skrev om i förra veckan där Skandia påstår att om landstingens totala pensionsskuld hade räknats med i landstingens balansräkning skulle 19 av 21 av Sveriges landsting kunna klassas som konkursmässiga.

Annika Wallenskog skriver att "en bild målas upp av att regioner och landsting är konkursmässiga, vilket givetvis inte är fallet". Hon skriver att det inte går att jämföra landstingen med företag eftersom landstingen har beskattningsrätt.

Annika Wallenskog skriver att det finns inget egenvärde att samla på sig övervärden i balansräkningen, mer än vad som behövs som en buffert i dåliga tider. Dessutom är, enligt henne, värderingen av tillgångarna försiktig, vilket gör att det finns dolda värden. Tillgångarnas värde har låg betydelse, då de inte är till för att säljas, konstaterar hon.

Orsakerna till landstingens och regionernas pensionsskuld beror, enligt Wallenskog, på att före 1998 kostnadsfördes pensionerna först i samband med utbetalningen. Det gjorde att en skuld till personalen för kommande pensioner uppstod, som dock inte redovisades som en skuld i balansräkningen.

Wallenskog fortsätter och skriver att från och med 1999 började kommuner och landsting kostnadsföra intjänade pensionerna löpande. Detta byte av redovisningsmetod innebar, enligt Wallenskog, att man tog på sig en ökad börda, vilket innebär ett mindre tryck på sektorn längre fram, och mindre tryck på framtida generationer av skattebetalare.

Hon skriver att byta finansieringsmodell i ett pensionssystem tar lång tid. Och detta är landstingen och regionerna fullt medvetna om.

Sektorn har också nyligen bytt pensionsavtal som, enligt Wallenskog, innebär att pensionsskulden så småningom kommer att avvecklas helt och det kommer finnas kvar löpande premier.

Hon konstaterar att den gamla skulden minskar och landstingen har koll.

Wallenskog skriver att den totala skulden är stor, 243 miljarder kronor, där den gamla delen motsvarar 141 miljarder. Hon skriver att det rör sig om långa åtaganden, så den den gamla delen av skulden kommer att finnas kvar under många år, men belastningen minskar allt snabbare framöver.

Wallenskogs slutsats är att pensionskostnaderna förvisso är en stor post i budgeten, men på intet sätt är okänd. Landstingen och regionerna tar löpande fram prognoser vilket gör att man har koll på sina kostnader och skulder.

Slutligen skriver hon att Skandias rapport inte ger hela bilden. "Den tycks helt bortse från det faktiska läget: Den gamla pensionsskulden minskar och landsting och regioner har kontroll", skriver Wallenstam.

Pensionsnyheterna har sökt Skandia för en kommentar, men bolagets pressavdelning svarar att de avböjer att kommentera denna gång.