23 nov 2018 13:12

Ojämställda pensioner ska tas på allvar i Sverige

Idag pågår en konferens arrangerad av Socialdepartementet och Nordiska rådet där frågan om ojämställda pensioner i Norden står på agendan.

I ett anförande från den holländske forskaren Rense Nieuwenhuis, verksam vid Stockholms Universitet, kunde han visa några för Sverige mindre smickrande fakta från sin forskning. Han påpekade att det i Sverige inte bara finns en betydande inkomstojämlikhet mellan kvinnor och mäns inkomster, utan att den skillnaden fortsätter att leva kvar efter pensionen.

Det faktum att Sverige och de nordiska länderna ligger i topp i världen när det gäller kvinnligt arbetskraftsdeltagande har gjort att utvecklingen stått still sedan 1980-talet. Detta eftersom mer än 90 procent av kvinnorna redan då deltog i arbetskraften och möjligheten att öka deltagandet därför varit begränsat.

Men om man tittar på risk för fattigdom efter pensioneringen så visar det sig att den risken är stor i Sverige. Detta eftersom kvinnor i allmänhet arbetar i lägre betalda jobb, tar ut mer av föräldraledighet och arbetar deltid, något som påverkar pensionerna negativt.

- I Sverige finns det tydliga mansjobb och kvinnojobb och i förhandlingar är det så att kvinnor ofta drar det kortaste strået, sa Rense Nieuwenhuis.

När det gäller möjligheter att komma åt problemet menade han att det skulle vara en utmärkt idé att till exempel ha en obligatorisk uppdelning av föräldraförsäkringen så att män och kvinnor skulle dela jämlikt men tillade:

- Det är ytterst en politisk fråga vad man vill uppnå men det bör ändå finnas ett element av valfrihet eftersom den kan ha praktisk betydelse i vissa fall.

Han ansåg vidare att det var viktigt att man såg problemet med ojämlikheten från två håll samtidigt.

Dels handlar det om åtgärder för att påverka de system som leder till fattigdom, här definierad som 60 procent av snittinkomsten, vilket är en av många definitioner. Detta skulle kunna göras genom indexering av garantipensionerna så att de skulle spegla inkomstutvecklingen.

På längre sikt handlade det om att uppmuntra särskilt flickor från unga år att se möjligheter med att välja att göra karriärer i andra jobb än de typiskt kvinnliga.

- Eftersom det är långsiktigt är det svårt att veta vilka effekter man får på lång sikt. Det skulle ju kunna visa sig att en åtgärd som man vidtar nu kanske om 30 år inte visat sig få de effekter man vill uppnå, avslutade Rense Nieuwenhuis.