28 sep 2018 12:30

Riksrevisionen: Styrs PPM-torget mot kostnadseffektivitet?

För ett år sedan inledde Riksrevisionen en granskning av Premiepensionssystemet för att försöka få svar på om regeringen och myndigheterna styr fondtorget på ett sätt som är kostnadseffektivt och effektivt.

Nu är man i slutfasen av projektet och har med anledning av direktivet till Mikael Westbergs pågående utredning om ett upphandlat fondtorg kompletterat med ett antal välformulerade frågor.

Dessa har ställts till regeringen, i praktiken departementen och Finansinspektionen, Konsumentverket och Pensionsmyndigheten.

Pensionsnyheterna har snappat upp det frågeformulär som socialdepartementet nu ska svara på och misstänker att man kan få fundera en del över svaren.

I Westbergs direktiv har regeringen uttalat att ”Fondtorget ska erbjuda kvalitativa, kostnadseffektiva och kontrollerade fonder” och nu vill Riksrevisionen ha en närmare definition av begreppet kostnadseffektivt och vill veta hur regeringen styr mot det målet.

Man vill också veta om regeringen historiskt framhållit saken i de regleringsbrev man givit de olika myndigheterna och vill veta mer om man planerar något arbete i den riktningen. Man vill också veta om regeringen styrt mot att de inblandade myndigheterna ska samarbeta med varandra.

Mer på detaljnivå vill man veta hur man säkerställer att kostnadsredovisningen för fondförvaltarna på fondtorget är transparent och korrekt och här låter det som att man tänkt en del på Allra, Solidar och de andra bolagen som figurerat i medierna när det gäller den frågan.

Man vill också veta om regeringen tänkt att göra något åt fond-i-fonder eftersom regeringen självt i proppen om ett tryggare premiepensionssystem (prop 2017/2018:247), själv påpekat att dessa är svåra att överblicka och leda till för höga avgiftsnivåer för spararna.

Frågorna är skarpa i många fall och Riksrevisionen för tankarna till en lärare som vill ha reda på om eleven - regeringen - gjort läxorna.

Om tideräkningen påbörjas innan det att Pensionsgruppen fattade beslut om att låta Pensionsmyndigheten utarbeta de nya reglerna i steg 1 i den kommande reformeringen av fondtorget är svaret tydligt nej.

Fondtorget har i lagstiftningen lämnats i fred, så länge aktörerna på papperet varit hela och rena och erbjudit fonder som följt EU-direktivet UCITS.

En av de inblandade beskriver det som att regeringen, när man ursprungligen lagstiftade om premiepensionstorget var ”dumnaiva” och trodde att regelverket för UCITS var någon kvalitetsmärkning när det i praktiken handlar om ett ramverk för rapportering.

Visserligen har det funnits ett rabattsystem som gjort att fonder fått skicka tillbaka avgifter till spararna varje år. Men någon tydlig kostnadspress som kan leda till det Riksrevisionen kallar kostnadseffektivitet har det inte skapat.

Vissa aktörer har utnyttjat regelverket maximalt och tagit ut avgifter på 2,25–2,30 procent där det effektiva taket går.

Så med skydd bakom UCIT:s reglerna har det gått att vara nästan hur dyr och dålig som helst, utan att drabbas av några konsekvenser. Men den pågående rensningen av torget lär leda till att det blir färre fonder totalt sett och rent matematiskt betyder det även färre fonder som underpresterar.

Riksrevisionens rapport ska enligt projektledaren Anna Hessel presenteras i slutet av november 2018.