31 aug 2018 11:30

Regeringen vill försvåra för dolda indexfonder

Regeringen vill komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder, något som var föremål för en högljudd diskussion där Aktiespararna under 2015 anklagade fondbolaget Robur för att ta betalt för aktiv förvaltning, när de i praktiken endast följde index.

Aktiespararna anmälde Robur till Allmänna reklamationsnämnden, men där slutade det med att nämnden inte tyckte sig kunna ta i frågan varför anmälan avvisades utan åtgärd.

Även Finansinspektionen reagerade på de dolda indexfonderna och ansåg att konsumenterna blev lurade av fondbolagen.

- Konsumenterna får inte det de betalar för. Prisskillnaden mellan en aktivt förvaltad fond och en indexfond kan vara omkring en procentenhet något som får stora effekter på resultatet för fonden för konsumenter som sparar långsiktigt, sa Malin Omberg, områdeschef för konsumentskydd på FI, för tre år sedan och tillade att ”vi måste vidta åtgärder mot problemet med dolda indexfonder”.

Diskussionen nådde regeringen och finansmarknadsminister Per Bolunds öron och nu, tre år senare, väntar ny lagstiftning, enligt en lagrådsremiss som regeringen beslutade om i går, torsdag.

”Det är minst sagt upprörande att lura konsumenter till att betala för en aktiv förvaltning när fonden i själva verket bara följer ett jämförelseindex. Jag hoppas förslaget vi lägger fram kan förhindra sådan verksamhet”, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund.

Förslaget innebär att det ställs krav på fondförvaltare att lämna information om aktivitetsgrad i fondförvaltningen i förhållande till ett relevant jämförelseindex.
Informationen ska beskriva hur förvaltningen av fonden bedrivs och varför det index som används är relevant. Om fonden har funnits i två år eller längre tid ska aktivitetsgraden även anges som ett aktivitetsmått för varje år under de föregående tio åren eller den kortare tid som fonden har funnits.

Fondförvaltaren blir också skyldig att förklara aktivitetsgraden för spararna och redovisa detta öppet på sina hemsidor och i informationsblad samt i årsberättelsen för fonderna.

Regeringen hoppas nu att förslaget ska innebära att spararna nu får ”förutsättningar att bedöma om storleken på den årliga avgift som fondförvaltare tar ut är motiverad och förslaget underlättar även en jämförelse mellan fonder”, skriver regeringen i ett pressmeddelande.

En förklaring till den uppnådda aktivitetsgraden ska då också lämnas. För det fåtal fonder som har ett så koncentrerat och specifikt innehav att det saknas ett relevant index för jämförelsen ska förvaltaren i stället informera om detta.

Informationen som ska lämnas ska finnas tillgänglig på fondförvaltarnas webbplats samt i informationsbroschyren och årsberättelsen för fonden. Förslaget som regeringen nu går fram med ger därmed spararna förutsättningar att bedöma om storleken på den årliga avgift som fondförvaltare tar ut är motiverad och förslaget underlättar även en jämförelse mellan fonder.

”Med det här förslaget kommer det bli mycket svårare för aktörer att ta ut höga avgifter för en passiv förvaltning av fonder”, säger konsument- och finansmarknadsminister Per Bolund.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.