Idag presenterar Skandia sin årliga rapport som beräknar kommunernas pensionsskulder. Rapporten visar att många kommuner i landet har så pass höga skulder att det kan komma att påverka den kommunala välfärden och riskerar att höja kommunalskatten.
Om kommunernas pensionsskuld, som totalt uppgår till 232 miljarder kronor, hade räknats med i kommunernas balansräkning skulle nära 20 procent av alla Sveriges kommuner kunna klassas som konkursmässiga. Det skriver Skandia i ett pressmeddelande idag.
Skandia har arbetat hårt med att få kommunerna i landet att uppmärksamma den pensionsskuld man upparbetat under åren då man skuldförde intjäningen till de förmånsbestämda pensionerna "inom linjen" vilket var ett annat sätt att säga utanför balansräkningen.
Som mest var skulden uppe en bra bit över 300 miljarder kr men i och med att man till stor del ersatt de förmånsbestämda pensionerna med premiebestämda så har skulduppbyggnaden avstannat. Undantaget är lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp som fortfarande är förmånsbestämda.
Skandia arbetar hårt med baktanken att kommunerna ska vända sig till Skandia för att försäkra bort dem, helt eller i delar. Men i och med att man väljer den lösningen så tvingas man betala avkastningsskatt, något som man slipper om man skulle välja att öronmärka pengarna och lägga dem i någon form av depå. Den lösningen har dock den nackdelen att pengarna då inte är fredade från klåfingriga politiker.
Skandiarapporten visar att pensionsskulderna varierar stort inom riket, från cirka 515 kronor per person i Sjöbo till 55 380 kronor per person på Gotland.
Den absolut största delen av pensionsskulden är åtagandet från förra seklet där kommunerna har lovat att betala livsvarig tjänstepension till anställda och tidigare anställda när de går i pension, meddelar Skandia.
Frågan är bara om pensionsskulden i ett större sammanhang är det största problemet för landets kommuner och framför allt de kommuner som har ett negativt flyttnetto, alltså där yngre skattebetalare flyttar och lämnar omsorgskrävande äldre kvar i framför allt glesbygder.
Kostnaden för att hantera vård- och omsorgskostnader för den gruppen kommer att vara betydligt större än den fallande pensionsskulden.
Skandia skriver i att kommunerna nu kan tvingas höja skatten eller sälja ut tillgångar, för att hantera problemen.
- Då finns det egentligen endast två utvägar för kommunerna. Antingen sälja av en del av sina tillgångar eller höja kommunalskatten eller i värsta fall skära i välfärden. Men det finns hopp, just nu är vi i en tioårsperiod med goda förutsättningar för att amortera, eller hitta en försäkringslösning för sin skuld. Vi måste få upp frågan på agendan och tillsammans hitta lösningar innan det är för sent, förklarar Greger Gustavsson, affärsansvarig för Skandias Offentliga affär.