5 dec 2016 11:45

Varför låna till inlösen av PRI-skuld?

Debatt, Anders Palm, Stiftelsenestor:

Stabila företag som skuldför ITP (alltså har så kallad PRI-skuld) kan självmant lösa in den. Svagare företag kan tvingas. Oavsett skäl måste det göras i Alecta. Och avsett ett företags styrka kan vid årsskiftet som närmar sig, priset för inlösen i snitt beräknas bli 70 procent högre än vad skuldförande företag tar upp. Kan det godtas? Särskild löneskatt, som ju är ofrånkomlig, ingår i de 70 procenten.

Det rimliga svaret på frågan ovan är väl nej. Ändå blir redovisningen sådan då Alecta, efter förra höstens sänkning av inlösenräntan till 1,5, procent nu sänker den till 1,1 procent. Och Finansinspektionen anvisar för i år den ännu lägre beräkningsräntan 0,8 procent, som enligt lag även PRI måste tillämpa. Alltmedan jag inte hört annat än att PRI avser fortsätta frondera och hålla fast vid att diskontera åtagandena med de 3,84 procent man använt i uppåt 20 år. Därutöver avkastningsskatten som PRI utelämnar i sin skuldkalkyl, men som även i framtiden nog är lika ofrånkomlig som själva pensionsutbetalningarna. Beaktas den skatten landar kalkylräntan i PRI på lite drygt 4 procent. "Vän av ordning" bör nu kräva att jag visar hur jag fått fram underreserveringen på chockerande 70 procent över uppgivet värde. Den kommer av PRI:s och Alectas egna uppgifter: I årsredovisningen för 2015, sid 27, uppger PRI Pensionsgaranti att PRIpensionernas värde (underförstått diskonterade med räntan 3,84 procent) är 180 miljarder och i raden omedelbart under att dess inlösenkostnad är 261 miljarder. Med löneskatt 24,26 procent på skillnaden var bristen alltså 101 miljarder eller 56 procent utöver de 180 miljarder som PRI instruerade sina kundföretag att redovisa. Underreserveringen efter Alectas nya sänkning av inlösenräntan kan jag inte bestämma beloppet av, för rätt mycket av åtagandena har nog lösts in i år. Hur mycket vet jag dock inte. Men vid förmodandet att bristen före Alectas prishöjning är samma 45 procent (före löneskatt) som
vid förra årsslutet, kan man med Alectas uppgift i sin pressrelease 2 september, att räntesänkningen ökar inlösenpriset med ca 9 procent, räkna ut att bristen nu blir gott och väl 58 procent utan och 72 procent med löneskatt beaktad. "Pensionsfolk" kan då säga att det inget gör, för PRI-pensioner skyddas ju av obligatorisk kreditförsäkring. "PRI Pensionsgaranti vet vad inlösen i värsta fall kostar och beaktar det i sin kreditprövning." Det är sant, men saken är att PRI-pensionerna bara är en del av ett företags ansvar. Skulder i övrigt och det egna kapitalet, vilket företagens delägare har investerat i, saknar oftast skydd. Fordringshavare i allmänhet, liksom delägare, har att förlita sig på att rapporter och årsredovisningar korrekt visar deras risktagande. Koncernredovisning med IAS 19-värderingar är då inte tillämplig. Istället gäller saken officiell redovisning i enskilda juridiska personer, där balansräkningen ska visa alla aktuella risker. För PRI-pensioner rimligen lägst redovisning till vad inlösen i Alecta skulle kosta. Men då för många företag ett sådant omedelbart genomförande skulle bli alltför belastande, föreslår jag en period av infasning, vars former och längd det bör ankomma på Bokföringsnämnden att anvisa. Dock, förstås, ska det vara tillåtet att företag genast eller med snabbare infasning, bokför det fulla inlösenpriset. Men till upplysning bör redan under infasning beräknat fullt inlösenpris samt ej redovisade löneskatteffekter på det omnämnasi företagens årsredovisningar och gottgörelse enligt 15 § st 1 tryggandelagen ur pensionsstiftelse och - enligt 7 § samma lag - minskning av skuldförd pensionsreserv ej få förekomma förrän redovisning till fullt inlösenpris bokförts. En sådan åtgärd skulle resultera i rimlig PRI-ränta. Men istället tenderar PRI-företag nu ta upp långa lån mot dagens mycket låga ränta och lösa in pensionerna i Alecta. Initialt får de företagen då en relativt lättförklarad resultatpåverkan, men framöver ett kraftigt förbättrat finansnetto och resultat, som för dem som är börsnoterade stärker kursen. Varför då inte hellre räkna om och skriva upp PRI-posten efter rimlig, lägre diskonteringsränta och utan att ta lån få lika gott finansnetto som vid inlösen med lån? Har PRI:s styrelse reflekterat över det?

PN Analys nr 7 2016