I början av december tog Andra AP-fonden ett steg vidare i sitt hållbarhetsarbete. Det stod klart att buffertfonden nu skulle implementera hållbarhetskriterier i sin kvantitativa förvaltning och därmed sin aktiva globala förvaltning av portföljen.
Dessutom släpptes en rapport där AP2 klargjorde att ambitionen i kapitalförvaltningen nu ligger i att utveckla portföljen i linje med tvågradersmålet. Det så kallade tvågradersmålet diskuteras ofta i FN:s klimatförhandlingar, i EU-parlamentet samt inom forskarkretsar. Det har sitt ursprung i klimatförhandlingarna i Cancún 2010 där världens länder bestämde att begränsa den globala medeltemperaturökningen till lägre än två grader jämfört med innan 1800-talet. I slutet av 2015 kompletterades
målet i Parisavtalet till att försöka hålla uppvärmningen under 1,5 grader.
FOKUS PÅ RISKERNA
Kapitalförvaltningschefen Hans Fahlin benar ut arbetet lite mer i en intervju med PensionsnyheternaAnalys. Framför allt berättar han om vilka risker och möjligheter det här innebär.
- Det här har vi hållit på med i några år redan och inledningsvis har vi fokuserat på riskerna. Vi har lyckats i alla fall eliminera några av dem. Vi avinvesterade från energi- och kolbolag och vi har avyttrat en del bolag inom oljeutvinning. Nästa steg var att analysera bolag som var elproducenter, där vi fokuserade på de bolag som hade en stor del av sin vinst från kolbaserad elgenerering. Sedan har vi gjort om de här övningarna med ny eller mer detaljerad information och fler bolag har då åkt ut, säger han. Totalt har 76 bolag avyttrats från portföljen de senaste åren. Processen utvärderas löpande och fonden planerar att gå vidare med analysen till andra sektorer som en del av sitt fortsatta arbete.
- Ett exempel kan vara cementproduktion. Det är ett område där vi inte penetrerat klimatriskerna ännu. I vårt arbetssätt har vi valt att analysera klimatriskerna sektorsvis. Kapitalförvaltare och institutionella investerare pratar ofta om etiska investeringar i ordalag som menar att hållbara, välskötta bolag ger en bättre avkastning på lång sikt och att de investerare
som agerar tidigt riskerar att missa uppgången. Frågan är dock om
vissa investerare genom avyttring av bolag inte går miste om en god avkastning nu eller på kortare sikt.
- Självklart kan det medföra en sämre avkastning på kort sikt. Ta oljebolagen till exempel. Deras kortsiktiga kursutveckling följer i princip oljepriset. Går oljepriset upp går de bra och då är det klart att vi inte tar del av den uppgången. Men vår utgångspunkt är att vi tar bort en långsiktig risk i vår portfölj. Vi tycker inte de här riskerna är prissatta av marknaden. Värderingarna av de här bolagen tar inte hänsyn till de policyrisker som bolagens hela affärsmodell är utsatt för. Vi har gjort noggranna analyser av oljebolagens värdering. Vi anser att man inte blir ersatt för klimatriskerna om man håller de här bolagen på lång sikt, säger Hans Fahlin.
FOSSILFRI VÄRLD
Att identifiera riskerna från vissa sektorer och bolagen däri är redan gjort i stor utsträckning. När det gäller att hitta möjligheter menar Fahlin att man inte kommit lika långt i arbetet. Ett problem han pekar på är givetvis att en hel del av tillgångarna och bolagen som gynnas av omställningen mot en fossilfri värld till exempel, inte är publika. I onoterade bolag får AP-fonderna som bekant inte investera mer än fem procent, vilket han ser som en stor utmaning. Det problemet försöker fondens medarbetare lösa genom att hitta olika möjligheter inom ett stort antal fält, från infrastruktur till teknikbolag.
- Men det måste passa in i våra begränsningar och om vi tycker att avkastningen och risken är väl avvägd. Här kan jag inte vara mer konkret än så, men vi jobbar mycket med det just nu. Nu har vi även integrerat hållbarhetsaspekter i vår aktiva globala aktieförvaltning, där vi har våra kvantitativa modeller. Ett antal av modellens faktorer är hållbarhetsbaserade. På det sättet har vi integrerat hållbarhet i vår globala förvaltning. Det är ett annat steg där vi tar del av möjligheterna. Andra AP-fonden investerar också mycket i gröna obligationer, vilket alltmer vuxit fram som en stor trend hos stora svenska institutioner. Nyligen tillsatte regeringen en utredning om tillgångsklassen där Fjärde AP-fondens förre vd Mats Andersson fått uppdraget att leda arbetet. En del fondförvaltare har pekat på att vissa av de här bättre skötta bolagen även har högre värderingar och att uppsidan är bättre i ett bolag som anses vara sämre men som aktivt jobbar med att förbättra affärsmodellen. Så har inte varit fallet när AP2 gjort analyser, menar Hans Fahlin.
- Ett exempel är elproducentsektorn - där är det inte någon skillnad i värdering mellan bolag som har högt kolberoende jämfört med de som har lågt. Därför säljer vi de som har högt kolberoende eftersom vi tycker de borde vara värderade lägre på grund av högre risk. I de sektorer vi tittat på har vi inte sett att klimatrisker ger upphov till värderingsskillnader. I de ESG-faktorer som vi inkorporerar i vår globalförvaltning ser vi att faktorer vi ser som positiva ur en hållbarhetssynvinkel signalerar en större chans att få en bättre avkastning, säger han och tillägger avslutningsvis:
- Marknaden tycks i vissa fall inte värdera att vissa bolag har positiva hållbarhetskvaliteter men det realiseras senare i en högre avkastning.