14 feb 2017 15:31

Stora skillnader mellan nord och syd när det gäller synen på regleringar

Större nordiska institutionella investerare som pensionsfonder och försäkringsbolag anser inte att regleringar är ett allt för stort problem generellt. Den slutsatsen drar seniorrådgivaren Casper Hammerich på danska institutionella konsulten Kirstein i Köpenhamn.

Bolaget är känt för att erbjuda investeringsrådgivning, analys och hjälp med upphandling av mandat och gör även en årlig undersökning där man tar pulsen på nordiska institutioners investeringsvilja. Och regleringar verkar inte vara ett problem för de investerare Kirstein pratat med.
- När vi pratar med tyska investerare är det helt annorlunda. De verkar tycka att de drunknar i olika regleringar och trycket som hamnar på dem från regelmakarnas sida. Så är det inte här. Det är inget hinder. Det är mer när vi kommer söder om Norden, Italien till exempel, som vi finner de här problemen. Men tittar man på sådant som Solvens 2 så har vi i Norden varit redo för det här långt innan det implementerades, säger han till Pensionsnyheterna.

AVGIFTSNIVÅER

Något som diskuterats flitigt på den svenska investeringsmarknaden och i än högre grad i Europa, är de sjunkande förvaltningsavgifterna. Att investerare, pensionsfonder såväl som privata sådana, nu vill ha billigare alternativ har säkert inte undgått någon. Det här gäller i allra högsta grad fortfarande och för traditionella aktiemandat är förvaltare fortfarande "under belägring", menar Hammerich. Dessutom har ett flertal pensionsjättar valt att slopa en del externa förvaltare till förmån för intern förvaltning. Andra APfonden är ett exempel och konstaterade i sin senaste årsredovisning att internaliseringen - ett steg som framför allt togs för att sänka kostnaderna - varit ett positivt steg. I takt med att lågräntemiljön gjort det svårare att hitta bra avkastning i traditionella tillgångsklasser har mandaten och olika investeringsstilar blivit mer komplexa och där tittar investerare fortfarande externt. Åtminstone i viss mån.
- Den krymper men marknadsandelen finns fortfarande. Det gäller bara att visa för investerare vilket mervärde man levererar. Ska institutionella investerare göra något som inte ingår i den mer traditionella förvaltningen, så går de till en aktiv förvaltare. Det är inte alltid så svart eller vitt som det framställs på marknaden. När investeringarna över de senaste åren blivit mer komplexa har externa förvaltare kommit tillbaka, säger Hammerich.

ETIK OCH HÅLLBARHET

En trend som i allra högsta grad fortsätter i Norden är dock etik och hållbarhet i portföljen. För institutionella investerare är det mycket viktigare än tidigare att förvaltare följer etiska principer och har dem fullt implementerade i sina portföljer.
- Den här processen fanns tidigare mycket mer på vd-nivå. På senare tid har vi också märkt att ESG-faktorer blivit betydligt mer operationella. Det är viktigt för investerare att faktorerna finns i förvaltarnas strategiska tänkande. Dessutom märker vi att integrering av de faktorerna i investeringsprocessen är nyckeln till att få uppmärksamhet, säger Hammerich. Han tillägger att påverkansinvesteringar, så kallad impact investing, nu också börjar bli ett hett tema.
- Det har alltså gått från en vanlig screeningprocess till mer påverkan i portföljen. Det är nästa steg i den här trendens utveckling, säger han.

SKILLNADER I NORDEN

Det finns skillnader mellan de nordiska länderna när man tittar på vilka som är ledande i ESG-faktorer.
- Många ser sig själva som ledande på grund av en hög andel investeringar i alternativ energi. Till exempel är Danmark en viktig spelare på grund av sin långa tradition i investeringar i alternativ- och grön energi. Om vi tittar på engagemang och dialog med förvaltare ser vi det inte lika mycket här som i Norge till exempel, säger Hammerich. Avslutningsvis berättar Hammerich lite om vilka investeringsstrategier och tillgångar institutioner nu tittar på. Det handlar mer om nischade mandat som value, growth och small cap. Inom krediter så sneglas det åt mer exotiska tillgångar som strukturerade krediter och banklån, säger Hammerich.

PN Analys nr 2 2017